Leta i den här bloggen

torsdag 12 september 2024

Något om krokar

En amatörfiskare (han kallar sig så och är en) efterlyste i en kommentar till det här inlägget mina synpunkter på vilka och hur stora krokar man bör använda om man inte håller tillgodo med de fabriksmonterade trekrokar nästan alla hårdbeten man köper är försedda med. Om det har jag en del att säga.










Krokvalet är en fråga av och om vikt.

Handlar det om en lätt välbalanserad liten vobblare, till exempel en Rapala vars gång testats från fabrik, är en rimlig utgångspunkt att de krokar man väljer bör ha samma vikt som fabrikstrekrokarna. En känslig våg är därför bra att ha. Handlar det om skeddrag eller genomlöpare så är det oftast en fördel om/att de får livligare gång med en lättare enkelkrok. Rör det sig, slutligen, om en (sked)spinnare så är det överhuvudtaget inget problem.

Observera att det bara är när det hela verkligen är optimalt från fabrik som vikten av originalkrokarna är relevant. Många vobblare får avsevärt bättre balans och gång om man mekar litet med dem...

De faktorer som påverkar en enkelkroks (naturligtvis även dubbel- och trekrokars) vikt är, främst, storleken och godstjockleken. Från materialets densitet kan vi, då det ju genomgående handlar om stål, för enkelhets skull bortse. Om vi har två krokar av samma fabrikat och modell så är en #2/0 tyngre än en #2. Jämför vi två olika krokar i #2 så är den med grövre gods tyngre än den tunnare. Inte direkt raketvetenskap...


Storleken har betydelse

Vad gäller krokstorlek kan alltså vikten vara en faktor av betydelse. Viktigast - och det här är långt ifrån alltid något betestillverkarna fått till på rätt sätt - är dock att kroken är korrekt dimensionerad för att på ett bra sätt fullgöra sina primära funktioner, dvs få en huggande fisk att fastna och sedan hålla tills fångsten är bärgad. Klarar kroken inte det så spelar inget annat någon roll.

Generellt kommer man att vid övergång från tre- till enkelkrok att välja betydligt större storlekar. En tumregel kan vara att krokarna ska ha ungefär samma vidd, dvs att spannet mellan krokspets och skaft på enkelkroken blir jämförbart med avståndet mellan krokspetsarna på den trekrok den ersätter. På bilden till vänster ses ett exempel på detta. Notera att avståndet mellan krokögla och krokspets är detsamma på de båda krokarna. Utgår man från den "formeln" så får man en krokbestyckning som, åtminstone i mina ögon, visuellt harmonierar med betet (men det är, som alltid, något som ligger i betraktarens öga).

Eftersom resultatet oftast blir en enkelkrok i större storlek och grövre gods än den trekrok den ersätter är hållbarheten mer eller mindre en icke-fråga (men var uppmärksam på för klena fjäderringar och byt sådana vid behov). (Den vakne läsaren inser här att vi har en ytterligare  faktor att beakta när det handlar om vikten av det som avlägsnas jämförd med vad det som montera väger.) Någon kanske tycker att krokarna under buken på vobblarna ovan ser väl stora ut men tro mig, inte ens den minsta snipa har några som helst problem att gapa över dem...


I övrigt så handlar det, som nästan alltid inom sportfisket, om att pröva och misslyckas tills man blir nöjd med resultatet.





3 kommentarer:

  1. Intressant läsning! En annan varitant som jag relativt ofta testar är att ta bort en av trekrokarna (den främre). Det har hittills fungerat bra men jag misstänker att det säkerligen kan störa wobblers gång, en typ av bete jag sällan använder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ska bara tillägga att det här med att ta bort den främre trekroken främst testats på poppers och så kallade vibrationsbeten (ex. Strike Pro Astro Vibe), med framgång.

      Radera
    2. Naturligtvis ändrar de balansen om man bara tar bort en krok. Det kan påverka vobblarens gång positivt eller negativt. Blir gången för flaxig så kan man byta ut de kvravarande krokarna (och/eller fjäderringarna mot tyngre) och sedan så finns det ju lösningar som blytejp...

      Radera