Kräftor gillas inte bara av berusade svenskar i fåniga papphattar utan även av abborrar. Kräftabborre är - precis som krabbtorsk - ett begrepp och i båda fallen blir rovfiskarna välnärda, vackert färgade och tar smak av sin skaldjursdiet. Dessvärre har flodkräftan, till följs av den fruktade kräftpesten, kommit att bli relativt sällsynt. På gott och ont sattes signalkräfta - numera klassad som en invasiv art - ut i många pestdrabbade vatten. Kort sagt är emellertid tillgången på svenska kräftor mindre än vad motsvarande efterfrågan är. Därför importeras kräftor från. bland annat, Kina.
Själv har jag nu direktimporterat några kräftor från det stora landet i öster men mina kräftor är av plast. De största (bilden ovan) har ingjuten jiggskalle med krok medan de mindre (nedan) är tänkta att monteras på lämplig krok/jiggskalle.
Nu återstår att söka upp någon av de sjöar i omgivningen där det ska finnas kräftor och abborre. Eller så testar jag mina kinakräftor i kanalen, för det lär finnas kräftor även i Östersjön och om borrarna tar mina korvjiggar så tar de säkert de här betena också...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar