Leta i den här bloggen

lördag 31 juli 2021

Har du testat?


Mjukis på wormkrok. Klar att fiskas!











De flesta av oss tacklar antagligen fortfarande våra mjukisar på en jiggskalle men andra sätt blir allt vanligare. Sk offset- eller wormkrokar är mångsidigt användbara. Med en sådan kan mjukisen fiskas "viktlöst", på en dropshotrigg, med en texas- eller carolinarigg eller en jikarigg. Sätter man sänket till jikariggen på en kort tafs (av monofil nylonlina eller ståltråd) har man en tokyorigg. Sedan finns det förtyngda offsetkrokar liksom sänken som kan träs på dessa (eller så nyper man helt enkelt fast ett vanligt kluvet blyhagel). Ett sk link head eller cheburashka fungerar i stort sett som en jikarigg. En mjukis på en offsetkrok kan också fiskas med bombarda. 

Texasrigg, dvs en hård plastpärla och ett glidsänke på linan ovanför mjukisen. Oftast används sk bulletsänken men ett spolsänke (bilden) eller kulbly fungerar också.


Carolinarigg. Som texasriggen men med en tafs (vanligen 30-60 cm) knuten i ett lekande mellan betet och huvudlinan.


Jikarigg. Med ett beteslås (eller en fjäderring) sätts ett litet bombsänke mellan betet och linan.


Searchbait

När jag var grabb räckte det med att känna till skeddrag, spinnare och wobbler för att vara hyfsat insatt i ämnet spinnbeten. Nu drunknar nybörjaren (och inte bara han!) i en helt oöverskådlig terminologi bestående - huvudsakligen - av direktimporterade amerikanska benämningar. För att ytterligare öka förvirringen används ibland de importerade benämningarna på ett felaktigt sätt.













Ett ord som råkat sällsynt illa ut vid importen är jig och om det har jag skrivit tidigare. Numera räcker emellertid det inte att säga jigg när man menar ett mjukbete utan det talas om swimbaits, shads, grubs, worms, tubes, baitfish, eels, slugs, leeches, crawfish, crab and shrimp, creatures, frogs, mice, insects, larvae, waxies, och eggs mm mm.

Även det som på svenska (faktiskt) kommit att kallas jiggskallar finns numera i oändligt många varianter och bland dessa även lättare (än bly) modeller med haksked som, med en lämplig kropp monterad ger ett bete som är ett slags mellanting mellan jigg och wobbler (eller crankbait som många nu säger).

På bilden visas Storms GT 360 i versionen med haksked men samma bete finns även med mer traditionell (fast lätt) jiggskalle (med eller utan vasskydd). Storm kallar sitt bete för searchbait och med det avses (såvitt jag förstår) att det är tänkt att kastas ut och vevas in på det traditionella viset, dvs som vi oftast fiskade med våra skeddrag, spinnare och wobblers på den gamla goda tiden. Fast det låter kanske bättre att fiska med searchbait än att kasta på måfå och hoppas på att hitta fisk?

fredag 30 juli 2021

Vädring av mitt politikerförakt

 

Ni som till äventyrs trodde på Parisavtalet eller inbillar er att våra politiker kommer att kunna samla dig till åtgärder för att hejda (eller ens bromsa) den pågående klimatkatastrofen kan ju se frågan om Cementas tillstånd att bryta kalk som ett åskådningsexempel. Här har alltså de lagar som stiftats för att skydda miljön visat sig hindra en fortsatt exploatering och nu tävlar samma politiker som varit med och stiftat lagarna om att argumentera för att de inte ska följas. I alla fall inte i just de här fallet. Och naturligtvis kommer det inte att bli så. Cementa kommer att få fortsätta bryta kalk så länge det finns någon kalk kvar att bryta, precis som vi kommer att öka koldioxidutsläppen så länge det finns pengar att tjäna på det. Och det är det kortsiktiga perspektivet som styr. Långsiktigt tänkande är våra makthavare kapabla till endast när det gäller obekväma åtgärder. Det är därför Parisavtalet ser ut som det gör, frågan om slutförvaring av kärnbränsleavfallet ännu är olöst och demoleringen av Östersjön fortskrider decennium efter decennium.

onsdag 28 juli 2021

Money talks and environmental concern walks

 

Få saker har genom decennierna varit viktigare för sossarna än Byggnads och Gruv och det oavsett om vi talar om -facket eller -industrin. Så Gotland och dess miljö har ingen chans (och regeringens miljömuppar må gråta som Romson men de kan ändå ta sig där bak).

https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/GQAlRq/larmet-brist-pa-cement-hotar-hundratusentals-jobb

Ledsen Gotland (men ni är ju trots allt bara en mindre del av den redan kvaddade Östersjön)...

måndag 26 juli 2021

Sådant läder ska sådan smörja ha!

Våld, sägs det , löser inga problem men ibland känns det som om prygel vore på sin plats. Till exempel när man, som jag idag, ser hur någon annan "sportfiskare" lämnat sina sopor istället för att bära dem med sig hem (eller till närmsta papperspelle). Allvarligt talat så ger jag blanka f*n i vad ni tycker om mig men de som gör så skulle ha stryk. Hårt och länge! De kanske inte skulle bli bättre människor va det men det blir inte heller alla de som sätts i fängelse. Vårt straffsystem bygger på vedergällningsprincipen och det där med kriminalvård (minns någon KRUM?) betraktas numera som 68-flum så varför inte spöstraff?



Eller så kunde man, eftersom maskburken och räkpåsen på bilden påträffades i stenbrottet i naturreservatet i Lysekil, sätta svinen på fästning att hugga sten. Det fick ju bland andra Lasse-Maja gör (fast på Marstrand i grannkommunen). Nå, prygel, straffarbete eller ingenting: Ni som lämnar era sopor på fiskeplatsen ska i alla fall veta att jag tycker att ni saknar människovärde och alltså inte kan göra anspråk på att bli humant behandlade. Så skärp er! Och ni som har sådana svin i er bekantskapskrets: Säg upp den bekantskapen!

fredag 23 juli 2021

Högt och lågt

I södra Tyskland svämmar vattendragen över sina bräddar och drar med sig fast som löst i störtfloden. I Kalifornien är stora vattendrag helt uttorkade. Enligt forskarna är detta något som kommer att bli allt vanligare.

I Sverige vill ledande politiker öka byggandet intill våra vattendrag.
 

onsdag 21 juli 2021

A blast from the past

På min digra och ständigt växande lista över sådant som var bättre förr har ABU:s skeddrag en hög placering. Hur ABU själva (i den mån de finns annat än som en marknadsföringsorganisation) ser på saken är obekant. Som ett led i firandet av företagets 100-årsfirande säljs nu några av de gamla modellerna i trepack under namnet "ABU Classics" och i Napp och Nytt anges att de ska fiska lika bra som de gjorde då.

Men är de gjorda lika väl som de var då eller innehåller även jubileumskartongerna sämre kopior av de gamla fina dragen? Visserligen är de, räknat per styck, något dyrare än skedarna i det ordinarie sortimentet men det kan ju bero på att man låter sina kunder finansiera firandet genom att betala för askarna.





















Roligt att Island och Glimmy dyker upp igen och förmodligen kommer jag att köpa en ask. Besviken lär jag inte bli eftersom mina förväntningar är rejält nedskruvade, Men kanske kommer jag att bli positivt överraskad?

 edit. Det var nära ögat för några timmar sedan men jag nöjde mig med att klämma och kika. Made in China stod det och såvitt jag kunde se saknade Island den röda färgen på insidan.

tisdag 20 juli 2021

Ett smycke



De små skeddrag ABU tillverkade på sjuttiotalet var som små smycken. Några av dem hade även namn som förde tankarna till just sådana. Ett av dessa är Amulette som fanns i vikten 7 gram och färgerna G, K, S och Z. I likhet med Salar hade Amulette en på den konkava sidan pålödd sked som var något mindre än själva draget och den fals som då uppstod målad rödorange.

Amuletter sägs ju kunna vara lyckobringande och många var vi som hade god fiskelycka med just Amulette.



lördag 17 juli 2021

Bra väder?

Jag hoppas, sa min kompis, att det snart blir litet sämre väder. Han var liksom jag less på den tropiska värme vi drabbats av. Själv hoppas jag, svarade jag, på bättre väder. Han tittade oförstående på mig, så jag förklarade.

Egentligen är det enkelt. Vad som är bra väder är subjektivt och vill man ha det litet svalare så är värmen inte bra. Längtar man efter nederbörd så är regn bättre än sol.

Att oreflekterat kalla vädret bra så fort solen skiner är ganska korkat, särskilt om man lider av det. Man skulle ju knappast säga att maten var god om man mådde illa av den.
 

fredag 16 juli 2021

Gäddor, sälar och politiker

Ibland (rätt ofta) slås jag av i vilken utsträckning våra politiker reagerar snarare än agerar proaktivt. Uppenbara eller lätt insedda missförhållanden får fortgå tills katastrofen är ett faktum innan de gör något (eller åtminstone tillsätter en utredning). Ett sådant missförhållande är det pågående industrifisket i vår kvaddade Östersjö som nu är så tom på fisk att sälarna tvingas rensa innerskärgården på dess allt klenare fiskbestånd. Detta fiske skulle ALDRIG ha tillåtits! 


Ur dagens Expressen:

ÖSTERSJÖGÄDDAN HOTAS: "VI MÅSTE MINSKA STORSKALIGT FISKE" 

Gäddorna längs Östersjökusten blir färre och mindre – och läget är akut, anser företrädare för länsstyrelserna i Stockholm och Östergötland, enligt P4 Stockholm. 

Jörgen Dahlin, länsfiskekonsulent på länsstyrelsen i Östergötland, tror att orsaken är att storfiske gör att gråsälen måste ta sig längre in i skärgården för att hitta föda – vilket gör att gäddorna blir utan. 

 – Ska vi få tillbaks något slags småskaligt fiske (...) måste vi minska på det storskaliga polariska fisket efter sill och strömming, säger Dahlin till P4 Stockholm. 


På kontinenten saknas nu, efter översvämningarna, över tusen personer. Saknas innebär antagligen att de förolyckats men att man inte ännu hittat liken. Här i Sverige vill starka politiska krafter att det ska byggas mer intill våra vattendrag. 
 

torsdag 15 juli 2021

Extremväder och extrem dumhet är ingen bra kombination

 

Jag vet. Väder och klimat är två olika storheter. Men att så kallat extremväder till följd av den globala uppvärmningen kommer att bli allt vanligare tycks vetenskapen vara enig om. Vi som inte är vetenskapsmän kan, rent bondförnuftigt, konstatera att varje år nuförtiden tycks vara det varmaste i mannaminne. Enorma skogsbränder - i Sverige, Portugal, Kalifornien, Grekland, Australien etc - är numera vardagsmat. Så är även extrema skyfall med ty följande översvämningskatastrofer, nu senast i Tyskland.

Ännu farligare än extremt väder är extrem dumhet. På individnivå är dess skadeverkningar begränsade men även extremt dumma individer kan hamna i positioner där de kan påverka andras villkor. Förnuftiga människor inser att det nu ännu mer än förr finns goda skäl att inte bygga nära vatten. De extremdumma vill underlätta att så sker.

Hur dumma är de som får rösta i nästa val? (Jag är inte optimistisk...)

Det kanske får vara...

Trettio grader i skuggan idag och detsamma utlovas till helgen, men av för mig oklar anledning ska det tydligen inte bli varmare än 22-23 grader i morgon. I luften. Hur varmt det är i vattnet vill jag inte tänka på, Det är väl så att man blir blöt men knappast sval om man skulle doppa sig. Förhoppningsvis finns det svalare vatten en bit under ytan (inte för att jag tänker dyka men om jag skulle doppa en krok). 

Jag hörde att extremvärmen i Kanada lett till att främst musslor mer eller mindre kokats (eller i vart fall sjudits) till döds. Fullt så illa är det (ännu) inte här men att det varma vädret påverkar livet under ytan är klart. Kanske ska man låta fisket vara till i höst? Jag känner mig nästan som en kanadensisk mussla.

onsdag 14 juli 2021

För varmt

Just nu "ser jag fram emot" ännu en tropisk natt och i morgon lär termometern toppa över trettiogradersmarkeringen. Årets junimånad var den varmaste sedan man började mäta. Precis som i fjol. Och året innan.

Strängt taget är det alldeles för varmt för utomhusaktiviteter. Eller för aktiviteter överhuvudtaget.

Grabbarna och jag har tänkt göra sommarens försök att ta en lax i Älvkarleby nu på fredag men det verkar osäkert om det blir av. Man stoppar nämligen fisket om vattnet är 24 grader eller varmare. I morse uppmättes vattentemperaturen till 23,4 grader och trenden har varit stigande den senaste tiden.


edit 210715. Dagsnoteringen 23.6 grader. Vi ställde in övningen.

torsdag 8 juli 2021

Norsk sill

Skarpsilda







Norska kastpilkar och skeddrag för kustfiske har ofta namn som slutar på sill. Eller, som norrmännen säger, sild. Eller, i bestämd form, silda. Jag erinrar mig att ABU ett tag hade en pilk kallad Sillen i sitt sortimeny men det norska sillutbudet är massivt. Den första norska sill jag fiskade med var kastpilken Stingsilda och på bilderna ser ni några andra sillar. Kommer du på någon så lämna gärna en kommentar.

Sölvsild, Möre-silda och Atomsilda

 

Slit och släng

Ett argument man ibland hör mot att köpa en begagnad rulle med några år på nacken är, att det är svårt att få tag på reservdelar till den. Det är förmodligen riktigt. Men köper man en rulle av årets modell så bör väl även den - om den är någonting att ha - hinna bli några år gammal innan man behöver byta ut delar?

Det där med att byta ut delar är förlegat. Dagens rullar monteras i Kina eller andra länder där arbetskraften är billig och de miljökrav som ställs inte fördyrar produktionen. Det vore rena förlusten att med högt betalt svensk arbetskraft reparera en sådan rulle och dagens haspelrullar är lika litet som moderna bilar något för gör-det-självaren att skruva med. Frågan är om det ens är lönt att försöka smörja en modern haspelrulle. De är helt enkelt inte tänkta att servas och repareras utan för att användas en tid och sedan bytas ut (dvs slängas). Lagerhållning av reservdelar framstår som företagsekonomisk idioti. Till detta kommer att alla konsumentprodukter som tillverkats under innevarande millenium har sk inbyggd livstidsbegränsning, dvs är designade för att gå sönder efter viss tids användning. Detta är tillåtet i ett kapitalistiskt samhälle och sedan kan våra politiker (som alltså tillåter det) stå och ljuga om att de är för hållbarhet tills de blir blåa i ansiktet.

Förr, och nu får vi gå tillbaka åtminstone till sjuttiotalet, var kvalitet (i bemärkelsen hållbarhet) ett av de främsta försäljningsargumenten. Generellt gällde att ju dyrare en produkt var desto längre höll den. Den som investerade i en Mitchell 300 räknade med att, med byte av bygelfjäder vart femte år eller så, kunna använda rullen livet ut. Tillverkarna höll samma modell i produktion i decennier, reservdelar lagerfördes och rullarna var enkla för en normalhändig person att skruva isär och sätta ihop.

Som jag ser det är det vettigare att köpa en gammal rulle i gott skick för någon hundralapp än att lägga det tiodubbla på en motsvarande ny rulle. Förutom att man på en gång kommer betydligt billigare undan lär den gamla rullen hålla betydligt längre och skulle den gå sönder är det förmodligen lättare att få tag på reservdelar till den än till den nya rullen och garanterat enklare att montera dem.

 

Hjälpkrokar, igen

Sportfisket och dess utveckling handlar i stort sett uteslutande om trial and error. Något vetenskapligt underlag för hur vi gör eller vilka redskap vi använder finns sällan. Eller aldrig. Istället kommer någon på något, testar om det fungerar och har han tur får han fisk. Får han det tar andra efter och skulle de också få fisk är bollen i rullning. För det är ju så, att ju fler som fiskar på ett visst sätt eller med ett visst bete, desto fler fiskar kommer att fångas på det sättet eller med det betet. Svårare än så är det inte. Ett populärt drag fångar mer fisk än ett drag få använder. De flesta gäddor som fångas i Sverige tas på spinn eftersom relativt få svenska sportfiskare metar.



När det handlar om fiske med pilkar och drag har det länge varit så, att kroken (vanligen en trekrok) eller krokarna monterats med fjäderringar i fasta öglor eller hål på pilken eller draget. Under de senaste decennierna har, särskilt inom kustfisket, sk genomlöpsdrag - dvs drag eller pilkar med en längsgående kanal genom vilken linan, i vars ände kroken är fäst, löper - vunnit terräng. Fördelen med detta är att draget/pilken kan glida längs linan vilken, när en fisk huggit, minskar påfrestningen på krokfästet när fisken försöker komma loss genom att skaka på huvudet. Det har även experimenterats med, mer eller mindre "meckiga", sk releasetackel.

En variant jag själv kom i kontakt med för några år sedan när jag köpte små kastpilkar avsedda för LRF är vad som kallas assist hook. En assist hook är en enkelkrok som är monterad på pilken eller draget i en kort tafs. Ska vi envisas med att försöka bevara vårt modersmål kan vi kalla dessa krokar för hjälpkrokar. Att de - oavsett språk - kallas så hänger antagligen samman med att de från början användes som en extra, dvs utöver den ordinarie trekroken, krok för att öka chansen att en nyfiken fisk ska fastna. Som jag förstått det dök dessa hjälpkrokar först upp i havsfisket med större pilkar och fiskar man med en tre decimeter lång pilk med en trekrok i ena änden finns det ju, onekligen, rätt mycket fisken kan nafsa i utan att vara nära att krokas.

På mina små femgrams LRF-pilkar finns ingen trekrok utan de har bara hjälpkrok (och då ter sig benämningen något förfelad, men det som så många andra språkliga idiotier inom sportfisket lär vi få leva med). En av tankarna bakom hjälpkrokstacklingen är densamma som för genomlöpsdrag och releasetackel, dvs att minska risken för att fisken ska kunna använda dragets vikt som hävstång för att skaka loss kroken. Den andra idén är att kunna placera kroken där det är troligast att fisken hugger (vilket ju inte nödvändigtvis är alldeles bakom draget...). Själv gillar jag enkelkrok och kommer att experimentera med hjälpkrok på mina kustwobblers. Särskilt de längre betena som Sandgrävling och Kongetobis skulle antagligen vara betjänta av en krok någonstans mitt på snarare än längst bak.

Nu finns hjälpkrokar att köpa men det är lätt att rigga dem själv.

onsdag 7 juli 2021

Huvudlöshet

Det finns många goda skäl att inte bygga alldeles intill vattnet. Förr, när folk var klokare, undvek man att göra det. Att dagens instagramdumma människor inte har något förstånd är en annan femma och det är ett problem att många av dem är politiker. På riks- och kommunnivå.

Enligt vetenskapen kommer havsnivåerna att stiga framöver men ändå finns det tillräckligt många dumskallar som vill bo alldeles i strandkanten för att det ska vara, kortsiktigt, ekonomiskt intressant att få exploatera sådana lägen och så fort pengar är inblandade får andra intressen ge vika.

Även andra miljöskäl talar för att inte bebygga våra stränder. Det är bara att hoppas att det finns tillräckligt med kloka riksdagsmän för att vi ska få behålla strandskyddet, men jag är inte överdrivet optimistisk på den punkten.
 

tisdag 6 juli 2021

Stärk strandskyddet!

 

Annie Lööfs centerparti upplever det som ett problem att våra stränder är alltför tillgängliga för det rörliga friluftslivet. Det innebär, enligt centerns logik, att inte hela Sverige kan leva. Alltså vill man försvaga srandskyddet så att mer av våra stränder kan exploateras.

Nu hade jag ändå inte tänkt rösta på centern men deras angrepp på strandskyddet innebär, rimligen, att de går fetbort för alla sportfiskare. Strandskyddet behöver stärkas, inte urholkas.

måndag 5 juli 2021

Deadwood

 

Alla har vi väl någon gång satt fast ett drag i en stock som legat på bottnen? Och svurit... Det ska jag aldrig mera göra. Tvärtom ska jag försöka glädjas över varje stock, gren eller pinne som ligger i vattnet. Jag ska också försöka komma ihåg att om jag hittar en pinne eller annan träbit på stranden kasta ut den i vattnet.

Varför? Har jag plötsligt blivit ännu knäppare? Förmodligen, men jag har också läst den här artikeln om betydelsen av död ved i vattnet för (särskilt) östersjöns fiskbestånd.

Nu är jag förvisso inte mannen att säga att Lennart Lundgren har rätt men nog är hans resonemang bestickande. Och visst måste det ha varit bättre för miljön när timret flottades än att det transporteras på dieseldrivna långtradare?

Flottningen lär vi inte få åter men kasta i några pinnar kan vi ju alla göra. Och tänk om man skulle testa att under ett antal år flygbomba några vikar med sågspån. Det vore intressant!

Makrillblänken



Makrillblänken av den skandinaviska modellen, med fast enkelkrok, har väl de flesta av oss (åtminstone de som fiskat på västkusten) kommit i kontakt med? Men på Decathlon hittade jag en annorlunda (fransk?) modell med en liten fjäderringsmonterad trekrok. Själva blänket är i tunn plåt och präglat i ett mönster som gör att det skickar reflexer åt olika håll. Nu fiskar jag rätt sällan makrill, men de här dragen bör (de väger bara några få gram) fungera förträffligt som UL-beten.

söndag 4 juli 2021

ABU:s bästa UL-rulle?

En av de finaste haspelrullar som någonsin gjorts är ABU Cardinal 33, en rulle som trots att den inte funnits i Napp och Nytt på flera decennier alltjämt har en stor skara trogna följare. 33:an lanserades 1975 som ABU:s UL-rulle och många anser att den är den bästa UL-rulle som någonsin tillverkats. Jag är böjd att hålla med, åtminstone om att den är en av tidernas finaste rullar, men... UL?

Med en vikt (enligt katalogen och utan lina) på 220 gram och en linkapacitet på 200 meter 0,20 mm nylonlina är 33:an väl tung och stor för att klassas som en UL-rulle enligt den klassiska definitionen. Detta är en sanning som det talas tyst om (eftersom den är en så ikonisk rulle) men sant är det icke desto mindre.

ABU:s första "riktiga" UL-rulle kom 1989 och är den japantillverkade Drag Master UL. Förvisso inte lika gedigen som 33:an men betydligt lättare. Den lilla Dragmaster UL är annars en förbaskat fin liten rulle tillverkad med högsta japanska precision och försedd med en av de bästa slirbromsar jag sett på en UL-rulle (bara Daiwa SS Tournament 700 slår den på fingrarna).

Designmässigt står den ut och jag vet fortfarande inte (efter dryga tre decennier om den är snygg eller inte). En egenhet den delar med den genom tiderna mest sålda haspelrullen (Mitchell 300) är att bygeln roterar åt "fel" håll, men det fungerar.



lördag 3 juli 2021

Superbete?



Om jag ställer mig på en brygga för att kasta efter jagande abborre en sommarkväll är det oftast en spinnare som sitter i änden av linan. Den spinnaren är (när den inte är en Wipp...) oftast en ABU Reflex eller en Mepps Aglia. Jag har alltid haft förtroende för den dragningskraft abuspinarens röda kropp med vita prickar kombinerad med en dunkrok i samma färg har på abborren. Det enda som möjligen är mer lockande är agliaspinnarens sked, särskilt den kopparfärgade. Nu har jag hittat en spinnare som kombinerar dessa saker. Den måste helt enkelt vara ett superbete!

fredag 2 juli 2021

Mitchell 302 SW



Mitchells klassiska saltvattensrulle började tillverkas någon gång i slutet av 40-talet och var i produktion till och med 1977. Den första versionen med hel bygel kom 1952. Totalt har ca 2,2 miljoner exemplar av rullen lämnat mitchellfabriken.



Många surffiskare föredrog en manuell pick-up (PUM) framför en bygel som kunde tjuvfälla och rullen tillverkades därför även i en PUM-version liksom koverteringssatser fanns att köpa.



En egenhet hos rullen som är bra att känna till är att man inte lossar spolen genom att skruva på vredet till slirbromsen. Gör man det riskerar man att hela det komplicerade bromspaketet ramlar ut och i värsta fall hamnar i vattnet. Vill man lossa spolen gör man det genom att vrida hela spolen motsols.















Rullen är helt igenom saltvattensbeständig (i den mån något material är det) har en riktigt bra slirbroms och Mitchells sk Planamatic-drev för nedväxlad oscillerande spolrörelse.