Ännu ett slag för UL

En reglementsenlig UL-utrustning. Det teleskopiska spöt kan dras ut till 120 cm och är klassat för betesvikter 1-7 gram. Rullen, i sk 500-storlek, väger ungefär ett och ett halvt hekto och linan är 0,14 mm monofil nylon.

 

Om less is more kan man diskutera men när det handlar om sportfiske så är i alla fall min definitiva uppfattning att lättare är roligare. Ovedersägligt är att lätt är lättare. lättare att bära med sig och mindre ansträngande att hantera. En ultralätt utrustning är dessutom användbar nästan överallt. Det finns i så gott som alla vatten fiskar man kan fånga med sådana grejor. I takt med att jag dragit ned på mitt fiskade så har andelen UL-fiske (ultralätt fiske) ökat.

UL-grejor är inte bara lättare än annan fiskeutrustning, de är även mindre än vad tyngre grejor är. Själv håller jag mig, föga överraskande, till den äldre skola som säger att ett UL-spö inte bör vara längre än 5´6´´ (eller, i saltvatten, 6´), rullen inte får väga över 200 gram och att linan bör vara en monofil nylondito med en diameter runt 0,15 mm (eller tunnare) i sötvatten och möjligen någon hundradels millimeter grövre i havet. Att det sedan spelar mindre roll vad man kallar sin utrustning är en annan sak men om vilken hyfsat lätt utrustning som helst får passera som UL så har begreppet förlorat sin mening.

En halvskaplig abborre eller makrill på UL kan bli en minnesvärd fiskeupplevelse. Så även en gädda i matstorlek som på vad som idag används som gäddfiskeutrustning knappast skulle orsaka spöböj. Med lätta grejor väntar häftiga bataljer överallt.
 

 

Till de definitiva höjdpunkterna under de senaste fiskeåren räknar jag de äventyr jag delat med Håkan. Mest har vi härjat i Västerled och i juli är det dags igen! Den här gången drabbar vi Strömstad och vattnen - kusten - i närheten därav. Gissningsvis blir det även en avstickare ner mot Lysekil. Bokningen av logi blev klar sent i går kväll så nu återstår det roligaste. Planeringen, eller som jag brukar säga, byggandet av luftslott. 

 

Ja, själva resan också, förstås, och fisket, även om vi nu kommer att behöva trängas med alla badisar och glassätare men det ska väl gå att hitta någon vindpinad klippa som de ratar.  

Lördagsskräckis

 Sådan är kapitalismen...

 

 

 

 

Det var en gång

 

En gång i tiden, inte längre sedan än att det fortfarande finns de av oss som minns det, stod namn som Mithell, ABU och D.A.M. mfl för någonting. Köpte man ett ABU-spö så visste man var det var gjort och att det var annorlunda än alla spön som inte hette ABU. Nu är det annorlunda. 

 
 

Det fiskas mindre nuförtiden

För min egna del beror det mest på att kroppen, speciellt min högra höft, säger ifrån. Men även om jag (hittills) inte fiskat så har jag tillbringat den senaste veckan på Gotland och dagligen besökt utmärkta ställen för havsöringfiske. Hittills har jag sett noll (0) spösvingare. På ett sätt tycker jag det är skönt. För cirka tio år sedan råkade jag vara på ön när det pågick något (stockholmsprojekt...) som kallades havsöringveckan. Det var ungefär så här års. Och det var för jävligt. Jag trivs bättre när mina favoritställen ser ut som på bilderna.

 

Men varför...

...väntade man med detta självklara beslut tills systemet hade kraschat? Har fångsterna nu blivit så usla att fortsatt rovfiske inte bär sina kostnader? Det är ju sådana argument man kan förvänta sig att EU-politikerna tar på allvar.

https://www.deepseareporter.com/sv/krav-i-eu-stoppa-industritralarna-i-ostersjon/?mc_cid=a96af92222&mc_eid=ece5b16dd8 
 

ABU finns inte längre

För några år sedan lades Napp och Nytt ned. Det var ett tidens tecken. AB Urfabrikens tillverkning av fiskegrejor har nu, definitivt, gått i graven. Den utveckling som pågått sedan Borgströms sålde bolaget har därmed lett till sin logiska slutpunkt och ABU är nu bara ett av alla meningslösa varumärken som internationella kapitalister försöker använda för att lura oss konsumenter. Själv har jag på senare år reagerat genom att köpa det mesta direkt från Kina och får då samma grejor utan att behöva betala extra för ett meningslöst namn.

För visst är det något visst med en rulle "made in Sweden"? Eller är det bara varunamnet som spelar roll? ABU-namnet på generiska grejor från Kina, grejor utan själ och som precis lika gärna kunnat bära vilket annat namn som helst, är inget jag går igång på.

Dessbättre fungerar de svenskbyggda ABU-rullarna fortfarande lika bra som när de var nya så för min del spelar det mindre roll att AB Urfabriken lagts ned. Jag har all utrustning jag någonsin kan komma att behöva. Och även om fabriken där de en gång tillverkades nu är ett museum så är mina Abumatic, Ambassadeur och Cardinal inga museiföremål.

Faktum är att den alldeles utmärkta, koreabyggda, Ambassadeur 5600EXT, känns mer autentisk än de prylar som nu säljs under ABU-namnet.