Leta i den här bloggen

måndag 1 maj 2023

Testrapport - Billings AS200 "unboxing"













Ännu en snorbillig kinesisk no name-rulle (för Billings är inte för mig något "namn", i vart fall inte i bemärkelsen inom sportfiskevärlden etablerat varumärke). Detta sagt är rullen, som nådde mig i en sedvanligt tilltryckt kartong av sedvanligt enkel beskaffenhet, snygg och proper och ger intryck av att vara hyfsat väl ihopkommen. Kort sagt så skulle den mycket väl kunna säljas som en budgetmodell av något av "namnen" med sagda namn påklistrat eller ditritat på säväl rulle som kartong men då hade jag väl, å andra sidan, fått betala minst det tredubbla av vad jag gav för min Billings...

Rullen är av svart plast (förmodligen i någon mån grafitarmerad ABS) och har en blank finish. Spolen, i aluminium, och reglaget till spolaxelspänningen kan fås i fyra olika färgaccenter och jag valde den blå. Allting känns OK när jag hanterar rullen men jag ger, som jag har för vana, spolaxellagren någon droppe tunn olja och droppar litet liquid grease på evighetsskruven. Det känns som om den här rullen legat i något lager rätt länge och slirbromsen kräver en del massage innan den fungerar som den ska. Förmodligen skulle den må bra av att demonteras, göras ren och smörjas upp med lämpligt fett men det får vänta. Fast kanske inte så länge för det känns och låter som om dreven skulle må bra av litet färskt fett...



Tumtangenten är distinkt och utan glapp. Den frikopplade spolen snurrar på som den ska. Stärnhjuet och reglaget till magnetbromsen klickar med spolaxelspänningsreglaget är tyst. Dubbelvev av normalmodell med knoppar av ett hårdgummiliknande plastmaterial som känns helt OK.



Rullens utväxling är 6,3:1 och den anges vara försedd med 18 (varför?) kullager och har IAR. Slirbromsen är specad till 8 kilo. Linuppläggningen är utan anmärkning. Spontant gillar jag den här rullen. Bortsett från den absurda mängden billiga kullager så ger den ett robust intryck. Designen är diskret och dess storlek och form gör att den ligger väldigt bra i min hand och såväl vev som reglage är rejäla och ergonomiskt vettiga. Så jag håller tummarna för att den ska vara bra att kasta och fiska med och att den ska hålla.























Jag är inte perfektionist men jag kunde ändå inte släppa tanken på drevens och slirbromsens smorning så jag tog mig tio minuter att skruva isär rullen. Det var tur, för pinjong- och huvuddreven var kemiskt rena från fett. Man har helt enkelt skruvat ihop rullen utan att smörja dreven! Och om det fanns någon kvalitetskontroll på rullfabriken har den låtit detta passera. Slirbromsen föreföll även den aldrig ha blivit smord. Jag gav dreven litet ptfe-
fett och smorde det rejäla (men enda) bromsbelägget med Cal´s. Så nu fungerar slirbromsen perfekt och jag har sannolikt förlängt rullens livslängd betydligt jämfört med vad som skulle varit fallet om den hamnat i händerna på någon som bara satt igång att fiske med den tills den gav upp. Så ta som regel att alltid kolla hur en ny rulle är smord! Hur det förhåller sig med de enligt uppgift 18 kullagren vill jag helst inte tänka på. Är även dessa osmorda så lär de ju rosta ihop ganska snart...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar