Leta i den här bloggen

lördag 11 mars 2023

Några olika jigghuvuden

På 1970-talet inträffade samtidigt två saker som kom att mer eller mindre revolutionera det svenska spinnfisket. Dessa två händelser var att jiggen och beten i mjukplast slog igenom. För det är så, att jiggar och mjukbeten är två olika saker. En jigg är ett bete på en förtyngd krok, kallad jigghuvd eller jiggkrok. Detta bete kan vara av mjukplast men det kan även vara av annat material, till exempel hår eller fjäder, eller naturligt. Ett mjukplastbete är ett bete av mjukplast som kan monteras på en jiggkrok. Såväl jiggar som mjukplastbeten hade förekommit tidigare men det var kombinationen - mjukbeten på jigghuvud - som dök upp på butiksdiskarna under sjuttiotalet.
















Idag är jiggen i kombination med ett mjukplastbete den kanske mest använda typen av drag och det är förståeligt eftersom det fiskar bra och är det mest mångsidigt användbara betet. Att det finns mjukbeten, även kallade jiggkroppar, i alla tänkbara utföranden är lätt att förstå. Tror man att den fisk man vill fånga jagar mört väljer man förstås ett mjukbete som liknar en sådan och tror man att fisken för dagen äter neongula maskar eller ostbågar så letar man fram en jiggkropp som ser ut som... ja, ni förstår. Sedan monterar man det mjukplastbete man valt på en lämplig jiggkrok. Med lämplig förstås att den ska vara lagom stor och tung, så långt är det fortfarande enkelt, men varför är själva jigghuvudet - vikten på kroken - olika utformat? Det är ämnet för dagens inlägg i vilket jag går igenom några av de vanligaste jigghuvudena.

Det runda jigghuvudet (ball head) är utan tvekan det vanligaste. Det har alla fiskat med och strängt taget så klarar man sig bra med det. Men så fungerar det nu inte med sportfiske och oss sportfiskare. "Leave well alone" och "don´t fix it if it ain´t broken" är inte talesätt myntade av sådana som vi. Vi ägnar orimligt med tid åt att fundera över varför det inte nappar oftare och klåfingrighet ligger i vår natur.

Hur som helst så bör ett sortiment av runda huvuden i olika vikter och krokstorlekar vara basen i en jiggfiskares beteslåda för även om andra varianter i vissa speciella situationer fungerar ännu bättre så gör den här modellen alltid jobbet och gör det bra. 













Vill man fiska sin jigg så att den ser ut som en bottenätande fisk och dessutom kunna göra det långsamt och med pauser i hemtagningen under vilka betet får stå stilla på bottnen fungerar det runda jigghuvudet mindre bra. Just eftersom det är runt så kommer det då att rulla över åt ena eller andra sidan med påföljd att betet lägger sig platt, dvs som en död snarare än en bottenätande fisk.

Eftersom vi inom de svenska sportfisket inte minst språkligt är så influerade av det nordamerikanska kallas det jigghuvud som löser det ovan beskrivna problemet football head. Att det runda huvudet är bra mycket mer likt en fotboll spelar ingen roll för vad begriper nordamerikaner om den sporten? För dem spelas ju fotboll med händerna och en rugbyboll...  






















Är det mycket stenskravel eller annan bråte på bottnen kan ett vanligt runt jigghuvud, om man - vilket ofta är fallet - vill fiska sin jigg på samma botten tendera att fastna. I sådana situationer kan det jigghuvud som kallas banana head (eller boxing glove head) vara ett bättre alternativ. Huvudets form och, inte minst, linöglans placering gör att jiggen monterad på ett sådant lättare glider över åtminstone de flesta hinder. Att det sedan finns bottnar där det är hopplöst att försöka fiska utan att bli av med en massa beten är en sak för sig och ett problem som ingen hittills hittat någon annan lösning på än att undvika sådana ställen.






















Fiskar man inte sin jigg på bottnen utan vill låta den simma som en fisk i det fria vattnet är det jigghuvud som kallas shad head (just därför att det passar som hand i handske till mjukbeten av sk shadtyp) idealiskt. Ett vanligt runt jigghuvud gör fortfarande jobbet med ett shadhuvud gör det aningen bättre (vilket inte nödvändigtvis innebär att man får mer fisk).

Shadhuvudets smala profil gör att betet skär lättare genom vattnet viket låter det sjunka (marginellt) snabbare och ger det en mer naturlig presentation. Linöglans placering relativt huvudets tyngdpunkt medför att jiggen reagerar livligare på rörelser med spötoppen.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar