Leta i den här bloggen

Landfiske i Roslagen


- Sidan senast uppdaterad 2022-11-22 -

Hjälp mig gärna att hålla informationen aktuell och rimligt komplett!


När jag för mer än trettio år sedan flyttade till Norrtälje gladde jag mig åt att få ta del av de enorma fiskemöjligheter man kunde tro erbjöds där om man tittat på kartan. Vad jag då inte, efter att ha bott på Gotland och i Norr- och Västerbotten, kände till var det jag kallar stockholmseffekten. Den går, i korthet, ut på att en stockholmare (här använder jag ordet i dess mest negativa betydelse) som lyckats komma över en strandtomt (eller bara en strandnära tomt) ser det som sin livsuppgift att hindra alla andra från att komma ens i närheten av vattnet.


På få ställen (om ens något) i landet är skyltar om enskild väg, obehörig fordonstrafik förbjuden, endast fordon med tillstånd, dra åt helvete  och vägbommar så vanligt förekommande som längs kustnära bilvägar inom en timmes bilfärd från huvudstaden. Då, för trettio år sedan, kunde man emellertid på flera ställen längs vägen mellan Hysingsvik och Furusund parkera sin bil och sedan komma åt flera fina fiskeställen. Så gott som samtliga dessa parkeringsmöjligheter har nu försvunnit. För en landfiskare framstår Roslagen som bland det minst gästvänliga man kan tänka sig. Den dåliga tillgängligheten är ett större problem än sviktande bestånd, sälar och skarvar och i stort sett allt annat sattyg man kan tänka sig.

Och det är inte bara jag som säger det. Så här skriver en användare på utsidan.se: "Fenomenet med människor som äger mark och tycker att de har ensamrätt på att vistas där förekommer ibland. Det är sällsynt, 95% av alla markägare är trevliga och undrar om man vill ha en kopp kaffe, men norra delarna av stockholms/roslagens skärgård har jag blivit spontant hotad med "det här är privat område, gå din väg eller vi ringer polisen" ett par gånger. Som en hälsning liksom! Så skum ser jag inte ut. Det är ju inte lätt att ens veta att det är en privat markplätt när inga skyltar eller avspärrning sitter. Svaret har således blivit: Ja, gör det genast, området är inte inhägnat och inga hus är heller i sikte. Så kan de anmäla er för nekande till nyttjande av allemansrätt istället."

Strandskyddet framstår på det stora hela som ett dåligt skämt och tomtägare annekterar ogenerat och utan att det beivras i stort sett all strandmark som ligger mellan bebyggelse och vattnet. Dessutom har i stort sett alla hamnar numera (troligen enligt någon jävla EU-bestämmelse) spärrats av för "obehöriga". Allemansrätten och det fria handredskapsfisket står sig illa mot äganderätt (faktisk eller bara hävdad), egoism och den svenska byråkratins avsaknad av sans när det handlar om implementering av EU-regler.


Några få ljuspunkter finns i det annars kompakta och tilltagande mörkret och på den här sidan tänker jag berätta om dem. Sidan är ett ständigt pågående arbete och förhoppningsvis kommer med tiden nya platser att läggas till och det är väl bara att hoppas att jag inte ska behöva ta bort några. Men osvuret är bäst... Och DU får gärna bidra. Skicka ett mail till herman.johnell@gmail.com i så fall.

Till problemet med tillgängligheten kommer att fisket under den tid jag bott här och alltså kan överblicka blivit allt sämre. Torsken är ett minne blott, gösen nästan lika sällsynt och gäddfisket är en skugga av vad det varit. Började jag fiska idag vete tusan om jag inte skulle satsa på insjöfiske men det är svårt att lära gamla hundar sitta och jag trivs bäst vid kusten och helst blickande ut över öppet vatten med en obruten horisont, Men så är heller inte fångsten det viktigaste i mitt fiske.


Nedanstående är skrivet ur mitt (en bilburen, fet och med en tveksam höft försedd gubbe) perspektiv. De som utan att knota tar sig fram kilometervis i obanad terräng med full stridspackning eller förflyttar sig med terrängcykel har givetvis betydligt större fiskemöjligheter. Å andra sidan finns det ju de som har svårare än vad jag har att ta sig fram. Dessa senare ska jag försöka ha i åtanke. Grön text markerar lättillgängliga platser. Rött indikerar motsatsen.

Allmänna kommunikationer till fiskeplatsen anges med blå färg (men kolla med SL:s trafikplanerare).

Många tillgängliga fiskeplatser är eller finns i naturreservat. Man ska alltid vara rädd om naturen men i reservaten gäller detta enligt lag.

GENERELLA REGLER FÖR NATURRESERVAT

  • Akta träd, buskar och andra växter. Plocka inte orkidéer eller andra fridlysta växter.
  • Lämna berghällar, block och stenar orörda.
  • Gå inte för nära fågelbon eller ungar. Skada inte ormar, kräl- och groddjur. Besök inte fågel- och sälskyddsområden under tider då tillträdesförbud råder.
  • Håll alltid hunden kopplad.
  • Gör inte upp eld och passa noga kök och grill för eldfaran. Det är absolut förbjudet att lägga engångsgrillar i soporna! Vid många av stiftelsens sopmajor finns särskilda runda plåtkärl märkta med ”För engångsgrillar”. Där ska dessa grillar läggas.
  • Stör inte andra med radio, cd-spelare, musikinstrument eller liknande.
  • Tälta eller förtöj båten högst två dygn vid samma strand. Stannar du längre måste du ha tillsynsmannens tillstånd (särskilda regler gäller på Grinda och Utö). Många hus inom reservaten är privata. Gå inte in på tomter eller till hus och bryggor.
  • Respektera lantbruken. Trampa inte i åkrar och stäng grindar efter dig.
(Ovanstående är kopierat från Skärgårdsstiftelsens hemsida. Observera att särskilda regler kan gälla för ett visst reservat. I statliga reservat gäller vanligen tältförbud. Reglerna finns vanligen tydligt anslagna på plats och är även möjliga att söka på nätet innan men beger sig dit. Att man inte visste är aldrig en gångbar ursäkt för att bryta mot reservatsbestämmelserna.)


Ett fenomen som hänger samman med internet och sociala medier är att många vill ha tips på sk hot spots, dvs ställen med (mer eller mindre) nappgaranti och att fina fångster, om platsen för dem avslöjas, tenderar att dra till sig "fiskare" som är för dumma, lata eller allmänt ointresserade av seriöst sportfiske för att själva knäcka koden. Detta har lett till en utbredd och ofta överdriven försiktighet med att avslöja var man brukar fiska eller var man gjort en fångst. Själv brukar jag inte berätta om mina fångster (oavsett om de är fina eller inte) och de fiskeplatser jag "avslöjar" är utan nappgaranti. När man ska åka vart, exakt var och hur man ska fiska när man väl är där får man lista ut på egen hand. 

Mycket nöje!



Tips på fiskeplatser



Östanå, Löt































Strax norr om Ljusteröfärjans färjeläge på fastlandssidan - frän kustvägen tar man av där det är skyltat Östanå och Lötvallen - finns en sträcka strand som är åtkomlig för landfiske. Det är långgrunt, alltså vadbart, och franförallt ett ställe för fiske efter havsöring vår och höst.






























Ljusterö - Östra Lagnö

Östra Lagnö























Längst ut på Ljusterö finns ett naturreservat. Man får gå (fina gångstigar) några hundra meter från parkeringen för att nå stranden. Där finns goda fiskemöjligheter och flera bord med fasta bänkar utplacerade i terrängen.

SL-buss till Västra Lagnö, ca 2,5 km från reservatet.

Fina och släta gångvägar och även i övrigt relativt lättframkomligt. Fiskebrygga.


Vettershaga brygga




Åtkomlig från kustvägen är Vettershaga brygga. Från bryggan och stranden intill kommer man åt att kasta eller meta. 





Kapellskär


Skälholmen, Kapellskär


Numera är hamnen avspärrad så den kan vi glömma. Söder om hamnen, dvs från den gamla ångbåtsbryggan och ned till Riddersholms naturreservat är fiske möjligt. I och i anslutning till hamnen finns goda parkeringsmöjligheter. Från själva ångbåtsbryggan kan man fånga det mesta, utanför campingen kan man under den kalla årstiden (när badgästerna är borta) vada och fiska efter havsöring och detsamma gäller vikarna ner till halvön Skärholmen. Tänk bara på att det är privata tomter och bryggor (men havet är fortfarande fritt). Från Skälholmen (Skälholmsgrynnan/Skärholmen) fångas en del fisk. Det finns en P-plats före vägbommen innan småbåtshamnen (och kör inte in om bommen är öppen för den kan vara stängd när du ska hem. Det har hänt... mig). 

Skälholmen är en populär badplats = oåtkomlig för fiske under badsäsongen.




Viken innanför småbåtshamnen är en reproduktionslokal för gädda mfl arter som man bör låta vara åtminstone tills gäddleken är över. Man kan ju avstå även om ett område inte är fredat. Om man bryr sig, vilket man gör om man är sportfiskare (och det omvända gäller, dvs bryr man sig inte så ska man heller inte kalla sig för sportfiskare).

Söder om småbåtshamnen finns branta klippor som man (om man har god balans och rörlighet) kan fiska från. För att nå dessa måste man ta sig till fots genom ett skogsområde.

Själva ångbåtsbryggan är lätt åtkomlig och även möjlig att fiska från för den rullstolsburne eller eljest rörelsehindrade. Från parkeringen till Skälholmen är det relativt lättgånget (en knapp km) och även Skälholmen är framkomlig för den som går illa.

Buss 631 och 631x går från Norrtälje busstation till Kapellskär. Till ångbåtsbryggan och campingen är det inte långt att gå men till småbåtshamnen blir det en promenad på några kilometer.


Sikströmmen


När jag var nyinflyttad i Norrtälje gjorde jag åtskilliga fisketurer längs vägen ut mot Furusund. Alla de ställen längs vägen där man då kunde parkera bilen är numera oåtkomliga eller förvunna. Men vid Sikströmmen, alldeles innan bron, har man inte grävt diket tillräckligt djupt för att helt omöjliggöra parkering längs vägkanten. Det misstaget kommer säkert att korrigeras, men ännu kan man ställa sin bil där och komma åt att fiska från bron. Min första skärgårdsgädda tog jag här men nu är det tomtmark där jag stod då.


Norrtälje 


"Bron" till Borgmästarholmen

























Genom staden, från Lommaren och ner till Norrtäljeviken, flyter Norrtäljeån. Den kan man fiska i om man köpt fiskekort. Samma kort gäller även i Lommaren och några andra vatten. Gränsen mellan ån och Östersjön går vid Hamnbron och nedströms denna gäller alltså det fria handredskapsfisket. Hamnen, håller nästan alltid fisk (även om det inte är den mest inspirerande miljön att fiska i) och utanför hamnen når man Borgmästarholmen som rymmer några bra fiskeplatser även om vass begränsar möjligheterna. 

Dessvärre har själva hamnområdet och marken österut längs den norra stranden nu exploaterats.




Vätö sund

I sundet kan man under försommaren fiska strömming från land. Chanserna att få gädda och abborre är goda.

På vätösidan kan man fiska från den sk kyrkbryggan.  Alldeles innan bron över sundet finns på fastlandssidan en parkeringsmöjlighet och sedan kan man ta sig längs en relativt lättgången stig genom skogen nedför slänten och fiska från klippan under brofästet.





























Framförallt längs fastlandssidan finns ett antal platser där man kan bli av med bilen och "komma till". Bra sådana är vid det gamla färjeläget, vid Björhövda brygga och vid Harö brygga. De båda senare är numera inga ångbåtsbryggor utan vändplaner på utsidan av vilka man kan sitta och meta eller stå och kasta. 

Buss 652 stannar vid Björhövda gård och Harö brygga.























Björhövda

















Harö brygga






























Vätö - Vätöberg

Utanför de nedlagda gamla stenbrotten kan man fiska från de många pirarna.


Vätö - Håknäs brygga

Från bryggan kan man kasta och meta men sommartid är det för mycket trafik (såväl på land som på vattnet) för att det ska vara en lämplig fiskeplats. Håknäs brygga är en hållplats för SL:s buss.


Flottskärs brygga






















En liten bit söder om Väddö kanals mynning, på fastlandssidan, hittar man Flottskärs brygga som iordningställts av Gåsviks bryggförening på den gamla ångbåtsbryggans plats. Området längs stranden norr om själva bryggan är tillgängligt och det finns öppningar i vassen genom vilka man kan kasta. Bra parkering. 


Älmsta - Väddö kanal

I kanalen är det främst gädda och abborre som lockar men den som metar kan även ha ett givande fiske på mört och braxen. En hel del havsöring tas också.


Den fina bryggan i Älmsta


























Kanalen löper från Ortalaviken (som slutar vid Älmsta) och ner till Bagghusfjärden. I Älmsta är den synnerligen lätt åtkomlig för fiske  (från bla en ca 200 meter lång brygga längs fastlandssidan). Söder om bryggan finns det gångstig som går längs kanalen ända ned till Bagghusbron men en hel del vass längs stranden så det är inte överallt det är åtkomligt för fiske. Man kan också nå kanalen genom att parkera bilen vid Älmsta sjöfartsmuseum och sedan promenera ca 400 meter. Från väddösidan är fiske möjligt på några ställen men gångstig längs kanalen saknas så det är knepigare att ta sig till dessa.




Norr om bron i Älmsta finns en betongbrygga, precis vid den norra kanalmynningen, från vilken man kan ha ett givande gädd- och abborrfiske. Från stranden (som sluttar ca 45 grader) norr om bryggan kan man också fiska liksom från stranden mitt emot. Bra parkeringsmöjligheter.



Gångstigen längs Väddö kanal


Bagghusbron






























Vid Bagghusbron finns en relativt stor grusplan där man kan ställa bilen medan man fiskar (men de senaste gångerna jag varit förbi så har planen varit pinfull med husbilar). I kanalen fångas abborre, gädda och (mer sällan) gös. Det snackas ju mycket men en havsöring på över åtta kilo ska ha fångats vid mete med räka. Naturligtvis kan man även meta vitfisk. Under semesterperioden är båttrafiken i kanalen så intensiv att åtminstone jag undviker att fiska där.

Alldeles söder om själva kanalen, i Gåsvik, finns Flottskärs brygga.

Vid Älmsta udde (Rumpudden) finns en lättillgänglig brygga med en parkeringsplats alldeles i närheten. Tillgänglig även för den rullstolsburne/rörelsehindrade. Den länga bryggan söder om bron i Älmsta är också handikappvänlig och i dess södra ände finns en rullstolsramp.

Buss 637 från Norrtälje busstation till Älmsta busstation.


Ortalaviken Trästa


Fiskebryggan vid Trästa


















Här är det knepigare att "komma till" men på fastlandssidan har anlagts en fiskebrygga vid Trästa, i närheten av det gamla färjeläget. Man kan även fiska från färjeläget. På Väddösidan kan man också fiska från färjeläget (men där har fastighetsägaren söder om detsamma börjat annektera den lediga strandremsan genom en brygga och en på utsidan av densamma förtöjd båt.


Så här ser det ut från väddösidan där den gamla färjan gick. På fastlandssidan är tillgängligheten bättre och man kan fiska hala sträckan från det gamla färjeläget och till "fiskeplatsen".

























Under bron som ersatt färjan kan man också fiska, i vart fall på fastlandssidan där det är möjligt för den rörliga att ta sig ned till vattnet.


Fd färjeläget  fastlandssidan























Fiskeplatsens brygga är åtkomlig för den rullstolsburne/rörelsehindrade fiskaren.

Buss 643 från Älmsta eller Hallstavik (fastlandssidan)


Barnens ö


Barnens ö


Höst- och vår kan man här fiska efter gädda och abborre. 


Väddös ostkust: Sandviken - Rönnskärs udde - Sennebyhaken - skjutfältet

Sandviken




Från Sennebyhaken























Sträckan Sandviken - skjutfältet är det förmodligen längsta sammanhängande kustparti som är någorlunda tillgängligt, framkomligt och värt att fiska. Sandviken är sommartid en badplats men under den kallare årstiden en grund vik med sandbotten, vänd mot Ålands hav, som kan vara värd att fiska av. Utanföt den klippiga Rönnskärs udde är det inte vadbart men om vädret inte är för hårt kan man fiska från klipporna. Detsamma gäller halvön Sennebyhaken (som i likhet med Rönnskärs udde är naturreservat så respektera bestämmelserna!). Den långgrunda viken söder därom är vadbar.






























Väddös ostkust: Nothamn


Vårvinterfiske vid Nothamn























Från den yttre bryggan/vågbrytaren i Nothamn går det fint att kasta eller meta. Alldeles norr om Nothamn finns klippor (inte helt lättillgängliga) från vilka man kan ha ett intressant fiske. 


Väddös ostkust: Fjällboholmarna


Fjällboholmar

Innanför Fjällboholmarna finns ett åtkomligt kustavsnitt som är värt att fiska av. Vid lågvatten kan den djärve vada ut på själva holmarna och även fiska från dessa. 

Tullviksbäcken (som den heter trots att det handlar om två bäckar...) är reproduktionslokal för havsöringen och fredad från fiske. Vidare råder under tiden september-december fiskeförbud inom ett fredningsområde som omfattar vattnet inom 500 meter från mynningen. 


Kvarnsand




Kvarnsand är på sommaren en populär badplats och därför finns där en rejäl parkeringsplats. Övriga året kan man som fiskare ställa sin bil där och sedan promenera de cirka tvåhundra metrarna genom skogen ned till stranden. Söder om den lilla badviken finns klippor från vilka man kan ha ett intressant fiske.

OBS att Kvarnsand numera omfattas av Tullviksbäckens skyddsområde, se ovan!





Grisslehamns fiskehamn



Fiskehamnen, Grissleham


En trevlig hamn, som hamnarna var när jag var grabb. Härifrån bedrivs fortfarande yrkesfiske men så länge man respekterar yrkesfiskarna och inte är i vägen för dem kan man fiska här. Lätt att parkera och beroende på säsong kan man även få sig något att äta eller dricka (eller köpa fisk om men inte skulle lyckas få någon på kroken).

Slätt och lättgånget.

Buss 637 från Norrtälje busstation till Grisslehamns färjeläge.


Väddös ostkust: Skatudden


Färjan från Eckerö på väg in mot Grisslehamn, sett från Skatudden






















Strax norr om Grisslehamn finns ett kustavsnitt som är intressant för havsöringsfiskaren. Det är litet bökigt att ta sig dit och framkomligheten på den steniga stranden är begränsad men det kan vara mödan värt!


Skatudden

Fogdö-Kolskär


Kolskär

Omedelbart innan bron mellan Kolskär och Fogdö och omedelbart efter den (hpl Fogdö södra) finns det ställen man kan fiska från och det är dessutom möjligt att parkera en bil alldeles i närheten.

Buss 637 från Norrtälje busstation.


Riddarskäret


Aja baja! Inte elda i
naturreservat!
I Singö sund ligger Riddarskäret. Ön är ett naturreservat. Man kör bron över Singösundet och ställer sin bil på grusplanen till höger om vägen strax efter brofästet. Sedan går man tillbaka till mitten av bron och tar en av trapporna ner till den östra eller västra delen av Riddarskäret. Trapporna är långa och branta. Stigarna i reservatet är ojämna. Från öns stränder kan man fiska mot Ålands hav eller i Singösundet.

Det här är ett relativt stort område där man med fördel kan tillbringa en hel fiskedag. Skulle man vilja övernatta finns en campingplats vid brofästet på Singö.

Buss 637 från Norrtälje busstation till Singö camping.

7 kommentarer:

  1. Superbra!! Inte lätt att hitta något sånär lättillgängliga ställen att fiska från land. Och håller med...alla dessa "privata vägar" längs med kusten ser effektivt till att nyttjandet av allemansrätten blir väldigt svårt.

    SvaraRadera
  2. Väldigt bra fiskeguide! Tack för att du har lagt ner tid och möda att dela med dig, uppskattas verkligen! Jag undrar vart (ställena som du har skrivit om) skulle du rekommendera att botten meta så här års? Hade tänkt abborre eller annan predatorfisk, vart skulle man ha störst chans att få nåt på kroken? ;)

    SvaraRadera
  3. Så här års tycker jag att det är väl kallt att meta (eftersom det är svårt att hålla värmen om man sitter still) men skulle jag göra det så blev det nog efter lake. Laken går så här års upp i åarna för lek och kan då tas på bottenmete. Annars kan du ju testa att meta havsöring (men då hellre flöt- än bottenmete). Själv föredrar jag den här årstiden spinn- eller flugfiske eftersom man då är i rörelse och håller värmen bättre.

    SvaraRadera
  4. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fortfarande idiotiskt lägga ut platser. Luktar sthlmare.

      Radera
    2. Nio gånger av tio är jag(om jag inte åkt dit i sällskap med någon kompis) ensam fiskare när jag beger mig till någon av de platser jag tipsat om och det har inte förändrats sedan jag "lade ut dem". Någon trängsel har mitt outande alltså inte gett upphov till.Men det kanske beror på att jag inte berättar hur, när och exakt var man ska fiska utan bara ger vägledning om var landfiske är möjligt? Resten får läsaren lista ut själv.

      Radera