Fina nog?

Hemtäljda wobblers av okänt ursprung.

Dagens beten är ofta oerhört fina och "hemgjorda" beten ibland så påkostade att man knappt nänns fiska med dem. Jag menar, herregud, det kan ju bli en repa i lacken! I värsta fall kanske men blir av med dyrgripen. Nej, många av dagens beten är till för att fånga sportfiskare snarare än fisk.

En av mig gjord wobbler.

Kanske är de nya betena bättre? Kanske tar fisken hellre ett perfekt utformat och målat bete än ett snabbt täljt och lika hastigt målat? Men även de enklare betena fångar fisk.

En av sportfiskets få absoluta sanningar är att det bara är när ett bete är i vattnet som det kan locka en fisk till hugg. Min erfarenhet är vidare, att det är betydligt viktigare att ens bete är på rätt ställe och fiskas på rät sätt än hur det ser ut.

Just det, att ha beten man vågade fiska med, var en av poängerna med att själv tillverka wobblers, åtminstone för mig på den tiden då en köpewobbler var en betydande investering. Med de billigare betena vågade jag fiska där jag trodde att fisken fanns och det oavsett risken för att sätta bort ett eller annat drag. Och ofta nog är det ju så, att fisken behagar stå på ställen där det finns åtskilligt annat en krok kan fastna i.

Ett inrop på tradera för en tid sedan gjorde mig till ägare av de wobblers som syns på bilderna överst och nederst. Jag har gett dem fräscha fjäderringar och krokar inför vårens övningar. Det är några ställen i ån där jag är säker på att det står fisk men där det är lätt att fastna...Jag har också köpt en massa väldigt fina beten men de får jag återkomma till.