Leta i den här bloggen

söndag 2 januari 2022

Det svenska kustfiskets död

En tveksam rygg och en lika tveksam väderprognos gör att det är tveksamt hur det blir med dagens planerade premiär. Jag kanske gör som den yrkesmässiga delen av vårt kustfiske: Lägger ner. För så har ju det hela (miss)skötts i vårt land att det yrkesfiske som fortfarande bedrivs är ett storskaligt industrifiske med biotopförstörande redskap efter hotade bestånd medan det småskaliga, lokala och kustnära fisket med mer skonsamma metoder är lika utdött som torsken. 

"Anders Paulsen är förbannad, men han har inte slutat hoppas."


Här kan du läsa om en av de få som fortfarande kämpar. Här uppe i Roslagen är det fortfarande några båtar i Grisslehamn som går ut. Hur det är på Gotland är jag inte riktigt klar över. Det ligger fortarande några skutor i Herrvik och När men jag ser aldrig någon landa fisk. När jag var grabb låg på somrarna röken från flundrerökarna tät och gubbarna körde runt med sina Duetter och krängde torsk och strömming. Nu utgörs utbudet mest av norsk, odlad, lax och makrill om man tittar in på rökeriet i Katthammarsvik. Det är konstiga tider.

I höst ska våra folkvalda ut och fiska igen. Efter röster så att de kan säkra sina platser vid de allmänna köttgrytorna. Vädja om förtroende hette det förr men det uttrycket hör man sällan nuförtiden... Jag är skeptisk! Ju mer man vet om något desto mer förtvivlad blir man över hur illa det sköts. Är det väder för det så är det troligare att jag är ute och fiskar än att jag beger mig till någon vallokal när det är dags denna gång.

Winston Churchill lär ha sagt, att det främsta argumentet mot allmän rösträtt är ett fem minuters samtal med en genomsnittlig väljare. Han hade fel. Det är att lyssna på en genomsnittlig politiker.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar