Vi - Håkan, Rickard och jag - avslutade fiskemånaden augusti 2023 på en pir, närmare bestämt piren vid färjeläget i Kolhätta. Där ägnade vi, tre vuxna män, några timmar åt att lura upp tre små, så små att de obevekligen måste slängas i igen, torskar. Tre män x två och en halv timme + en smärre förmögenhet i utrustning + resekostnader = oerhört dyr fisk, särskilt som den inte fick behållas.
Ändå går kalkylen inte bara ihop utan med vinst, för vi är alla tre amatörer. Amatörfiskare. Vi fiskar uteslutande för kärleks skull, kärleken till just fisket och (åtminstone så långt våra respektive plånböcker medger och ibland en bra bit därutöver) utan ekonomiska sidoblickar.
Den här sena eftermiddagen på en pir saknar alltså, åtminstone för oss, ekonomiskt värde. Den är, ur ett räknenisseperspektiv, en katastrofaffär men för oss var den ovärderlig. Förstår man det här så kanske man är, eller kan bli, sportfiskare.
Tack, grabbar! Och i morgon ska jag och Håkan fortsätta våra vanvettsaffärer...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar