Leta i den här bloggen

fredag 6 november 2020

Balans


Det här spöt - Surfmaster Vigore - har visserligen fast rullfäste...

Betydligt viktigare än vad utrustningen - spö och rulle - väger är att den är korrekt balanserad. För en haspelutrustning innebär det att balanspunkten bör ligga någon eller några centimeter framför den punkt där stativets stam övergår i rullfoten. Exakt var beror på hur man håller i spöt vid hemtagning av linan. Förr (då, när det var bättre) bestod rullfästet vanligen av två lösa ringar som gjorde att man kunde fästa rullen var man ville på korkgreppet (för då, när det var bättre, var greppet alltid klätt med kork).


...men ändbutten går att skruva loss...













Medvetet eller omedvetet kom de flesta att placera rullen där den balanserade spöt. Vissa gjorde det inte, men vissa är ju tondöva och det finns de som håller ett haspelspö uppochned och vevar baklänges med fel hand... Men eftersom utvecklingen obönhörligt går bakåt så har de allra flesta moderna spön ett fast, dvs icke skjutbart, rullfäste så om man vill ha en korrekt balanserad utrustning måste man hitta en rulle med exakt rätt vikt för att balansera spöt. Skulle man vilja välja rulle utifrån andra kriterier än vad den väger så gå det bra, men då får man leva med en fram- eller baktung utrustning.


,,,och innanför den kan man placera valfritt antal av de fyra balansbrickor spöt levereras med.


2 kommentarer:

  1. Intressant att det nästan alltid är den enklaste lösningen som är den bästa. Tänker på rullfäste i form utan glidande ringar. Det kan ju hända att som lättare öppnar sig, men ett varv tejp borde lösa det enkelt.

    Vikter i änden v spöt verkar ha varit mer populärt för några år sedan då verkade flertalet av Shimanos spön ha denna möjligt. Men det måste väl försvinna för att kunna komma tillbaka som något nytt.

    SvaraRadera
  2. En annan intressant sak är hur utvecklingen ofta leder in på definitiva stickspår. Ett exempel är ABU:s skjutbara "Sure Lock" och "Allround" rullfäste som satt på deras haspelspön under cirka två decennier. Spöna hade helt OK korkgrepp men det enda som handen kom i kontakt med var vass plast och aluminium...

    SvaraRadera