Leta i den här bloggen

onsdag 24 januari 2018

UL (4)

Spön för UL


De första spöna för ultralätt fiske var tillverkade av splitcane. När UL under sjuttiotalet kom till Sverige på allvar så härskade glasfibern. I dag dominerar kolfiber helt. På det stora hela är dagens spön bättre än gårdagens men när det gäller UL-fiske finns det anledning att fundera över om den snabba aktion som verkar vara nästan allenarådande på marknaden är den optimala. Själv fördrar jag en något långsammare, mer glasfiberlik om man så vill, aktion. Med ett sådant spö kan man, med en smula talang och litet träning, göra sådana här kast. Ett ytterligare skäl att välja en klinga med mjukare aktion är att man med de tunna linor som används vid UL-fiske behöver den "stötdämpning" en sådan ger och det gäller särskilt om man fiskar med flätlina eller annan lina som saknar elasticitet.

Ett typiskt UL-spö. Fem fot långt och klassat för betesvikter 2-8 gram.


I den de facto-definition av UL jag nämnde i min första post i den här serien skrev jag "ett lätt spö" på upp till sex fot avsett att kasta drag/beten vägande max 10 gram. Med lätt menar jag såväl spöts vikt som dess aktion. Aktion och kastvikt är nämligen inte samma sak. Det är fullt möjligt att konstruera att spö med kraftig aktion som kastar lätta beten. Vad gäller spöts vikt verkar tillverkarna rätt ointresserade och det är fortfarande, kolfibern till trots, mer eller mindre omöjligt att hitta spön som väger in på de  70 gram eller lättare som stipuleras i den klassiska amerikanska definitionen. 

Men vad har då längden med saken att göra? Jo, med en längre spöklinga, säg nio fot, så får man just ett mycket kraftigare spö som kan kasta lätta beten. En mjuk topp för att kasta benen 2-10 gram sitter på en nedre del som har ryggrad och muskler som man hittar i ett sexfotsspö byggt för att kasta beten upp till kanske 60 gram. Naturligtvis finns det långa spön som har mjukare klingor men även dessa är betydligt effektivare när det handlar om att trötta ut en fisk än vad en femfotsklinga för samma betesvikter är. Bryr man sig inte så mycket om huruvida utrustningen är "riktig" UL (enligt någon definition) utan nöjer sig med att ha QUL så är det naturligtvis fritt fram att välja det lättaste spö i valfri längd man känner sig bekväm med.

2 kommentarer:

  1. Det där klippet gör en så sugen på ett glasfiberspö. Men det verkar inte precis enkelt att finna i europa. Föruton då kanske något udda billigt halvskräp.

    SvaraRadera
  2. Ett billigt men helt OK glasfiberspö är Fladen XtraFlexx. De kallar visserligen fibermaterialet för basaltfiber men det spelar väl mindre roll vilket grus man smält ner till glas. Billiga komponenter, vilket är synd, men så som marknaden i Sverige ser ut så är det antagligen ingen ekonomi i att försöka sälja seriösa glasfiberspön utan det är lågt pris som gäller. Tyvärr.

    SvaraRadera