Fransk finess

Fransmännen är bra på mycket. Två av de saker de är bra på är haspelfiske och spinnare, två saker som går väldigt bra ihop. Att spinnare fiskar lika bra om man använder en multiplikatorrulle är en annan sak (och hör inte hit). Om klassiker som Mepps Aglia och Rublex Celta har jag skrivit tidigare men det finns många fler.

Är man den typ av sportfiskare som inte riktigt vet vad han/hon fiskar efter men gärna vill ha en gädda, gös eller abborre på kroken är det beten som de på bilden man bör använda; spinnare i vikter 10-25 gram. De på bilden ovan är köpta på Decathlon och av deras eget märke Caperlan. Om de sedan är gjorda i Frankrike eller Kina vill jag låta vara osagt. De är hur som helst välgjorda och av klassiskt franskt snitt. Voilá!

De här spinnarna har vad som förr kallades franska trekrokar, förmodligen för att det var just vad de var. De här krokarna är av franska VMC:s tillverkning. Det som skiljer en "fransk" trekrok från en "vanlig" - typ Mustad eftersom det var vad som var vanligast då, förr i tiden - är det tunnare godset som gör att de lättare penetrerar tex en gäddkäft när man fiskar med ett vekt haspelspö. Som fattig student var en av de bästa investeringarna i fiskeutrustning jag gjorde när jag omsatte en del av studiebidraget i en förpackning om 100 VMC trekrokar i storlek 1. Dessa fick sedan ersätta de grövre krokar som, från fabrik, satt på de skeddrag jag använde vid mitt gäddfiske. På de här caperlanspinnarna är det dessutom lätt att byta krok utan att behöva jäklas med en fjäderring.

 

Fabriqué en France är också, vid det här laget klassiska och mycket effektiva, Super Vibrax (och jag vågar sätta några sous på att det är VMC-krokar som gäller även här) . På bilden i de klassiska metallfärgerna samt svart och i de vid normalt spinn- och haspelfiske gångbara storlekarna 4 och 5 (10 resp 12 gram). Det som utmärker Super Vibrax är, eller sägs åtminstone vara, de extra ljud/vibrationer som alstras av den i den klockformade kroppen monterade räfflade mässingstyngden. Hur det låter vet jag inte och om finessen har någon avgörande betydelse vet jag inte heller, men jag vet att Super Vibrax fångar fisk.

Redan i mitten av förra seklet var franska spinnare som ADY`S och Au Lion D´or heta abborrbeten och de fångar lika bra fortfarande (och minst lika bra som de mer moderna spinnarna så bilderna ovan). Sportfiske behöver inte vara varken svårt eller märkvärdigt. Några kast från bryggan eller ekan med en spinnare som de på bilderna räcker för att man ska ha en god chans att få något på kroken. Vad som gör det hela extra spännande är att detta "något" inte nödvändigtvis är en ordinär abborre utan rätt ofta fattar en skaplig (eller rentav stor) gädda tycke för det surrande och blänkande betet. Spinnare är förvisso det säkraste bete en nybörjare kan använda men framförallt ett bete för smarta fiskare.

https://www.youtube.com/shorts/RBaLC5X3-e0

Vår, lek och gäddfiske

De här ketchupflaskvårarna (först kommer ingenting, sedan ingenting och så allt på en gång) vi tycks ha i detta klimatförändringens tidevarv sätter gamla märken ur spel. Av gammalt brukar man tala om isgädda, frögädda och gräsgädda -

(ur SAOB)

GRÄS grä4s, n.; best. -et; pl. (i bet. 2 o. 3) = (utan pl. Tiällmann Gr. 178 (1696), Sahlstedt SvGr. 19 (1769)).

(...)

-GÄDDA. [fsv. gräsgädda, anträffat bl. ss. smädenamn (jfr bet. 2 nedan). Anledningen till benämningen torde vara, att ifrågavarande gäddors lektid infaller i ”gräsmånaden” (dvs. april)]

1) gädda av medelstorlek, vilken leker i april månad. Is-Gäddan leker i Januarii Månad; Frö-Gäddan i Martii; Gräs-Gäddan och Mörten i April. VetAH 1761, s. 265. SvDjurv. 278 (1903).

- eller isgädda, lövgädda och blomstergädda syftande på när, i förhållande till hur våren framskrider uppe på torra land, gäddan leker. De minsta gäddorna brukar leka först, precis när isen gått, och de största sist. 

Under perioden 1 mars ‑ 31 maj är det förbjudet att fiska efter gädda inom Gotlands kustvatten, Kalmarsund och Öland. Förr gällde motsvarande fredningstid även i stockholmsskärgården men den togs bort, om jag minns rätt, ungefär samtidigt som det fria handredskapsfisket infördes. Möjligen är det en delförklaring till det mer eller mindre kollapsade gäddbeståndet? Hur som helst ser man så här års "sportfiskebåtar" i eller alldeles intill var och varannan lekvik.

Naturligtvis så är det inte hur växligheten på land utvecklas utan förhållandena under vattenytan, främst temperaturen, som styr fiskens beteende och det man bör veta om detta kan man läsa till exempel här.

Hur som helst så pågår det gäddlek just nu och kommer att göra så under ytterligare några veckor. Fisk som leker fiskar man inte på och det är lika olämpligt att fiska på fisk som just ska till att leka och samlats intill lekplatserna. Här är den svenska ordningen, att vi avgör fiskars storlek  efter vikt snarare än längd, ett problem. En gäddhona med rom kan väga flera kilo mer än vad samma fisk väger när den har lekt men längden är exakt densamma. Frestelsen för de fiskare som jagar ett imponerande PB att försöka fånga en romstinn hongädda är därför stor. Men försök att låta bli! När leken är avklarad behöver fisken återhämta och äta upp sig och är huggvillig. Då är det OK att dra upp den men den bästa tiden för gäddfiske - om man vill ha stor fisk i god kondition - är annars hösten.

edit. För att undvika missförstånd: Jag är inte mot vårfiske efter gädda OM det riktas mot fisk som har lekt. Enklast undviker man att få fisk som leker eller är i begrepp att leka genom att undvika (och hålla respektavstånd till) lekvikarna. Det blir då svårare att hitta fisken men det är ju en del i vad som gör sportfisket till en sport; att det inte alltid är enkelt.

 https://youtube.com/shorts/Cfk4BiIRsYo?feature=share

Testrapport - Wyashuidilun x 2 "unboxing" och provkastning

 

Dessa två rullar från Wyashuidilun (ännu ett kinesiskt företag som tydligen inte använder modellbeteckningar) har identiska specifikationer, skiljer sig åt endast kosmetiskt. kom i identiska kartonger och kostade lika litet per styck så jag gör ingen åtskillnad på dem.

Wyashuidilunrullarna ger ett hyfsat intryck och allt känns OK när jag fyller dem med lina. Det blev 0,30 mm Vantage monofil nylon från Fladen Fishing, detta beroende på att jag just hade fyllt testdeltagaren Fiorky (som jag inte fått att fungera tillfredsställande med flätlina) med den linan. Kastar de här rullarna som de ska med nylon kanske jag testar dem även med den Sufix Herculine 0,24 mm PE-lina som övriga rullar fått sig påspolade.

En sak jag noterade när jag undersökte de här rullarna är att magnetbromsen verkar fungera, dvs att spolens rotation synbart påverkas av hur bromsvredet ställs in. Plus även för en snygg vev med trevliga knoppar. Utväxlingen är 7,2:1. Slirbromsen anges klara 8 kilo och någonstans ska man ha pulat in 18 kullager plus IAR-lager. Ju billigare rulle desto fler kullager tycks vara vad som gäller. Exakt hur kalkylen bakom det ser ut har jag ingen uppfattning om.

Inköpskällan för wyashuidilunrullarna var Joom där de går under artistnamnet Mavllos. Det namnet hittar jag dock varken på förpackningarna eller själva rullarna.

Jag har provkastat en av rullarna (på ett tiofotsspö och med en Gladsax 27 gram) och det gick alldeles glimrande. Som den var i kartongen, dvs utan att jag förbättrat smorningen, kastade den långt och stabilt. Jag var aldrig nära ett backslag, inte ens när jag helt lossat spolaxelspänningen och satt magnetbromsen nära minimum. Däremot känns och låter rullen rå vid invevning så inför fortsättningen ska jag smörja upp dreven.

Testrapport - Billings AS200 "unboxing"

Ännu en snorbillig kinesisk no name-rulle (för Billings är inte för mig något "namn", i vart fall inte i bemärkelsen inom sportfiskevärlden etablerat varumärke). Detta sagt är rullen, som nådde mig i en sedvanligt tilltryckt kartong av sedvanligt enkel beskaffenhet, snygg och proper och ger intryck av att vara hyfsat väl ihopkommen. Kort sagt så skulle den mycket väl kunna säljas som en budgetmodell av något av "namnen" med sagda namn påklistrat eller ditritat på säväl rulle som kartong men då hade jag väl, å andra sidan, fått betala minst det tredubbla av vad jag gav för min Billings...

Rullen är av svart plast (förmodligen i någon mån grafitarmerad ABS) och har en blank finish. Spolen, i aluminium, och reglaget till spolaxelspänningen kan fås i fyra olika färgaccenter och jag valde den blå. Allting känns OK när jag hanterar rullen men jag ger, som jag har för vana, spolaxellagren någon droppe tunn olja och droppar litet liquid grease på evighetsskruven. Det känns som om den här rullen legat i något lager rätt länge och slirbromsen kräver en del massage innan den fungerar som den ska. Förmodligen skulle den må bra av att demonteras, göras ren och smörjas upp med lämpligt fett men det får vänta. Fast kanske inte så länge för det känns och låter som om dreven skulle må bra av litet färskt fett...

Tumtangenten är distinkt och utan glapp. Den frikopplade spolen snurrar på som den ska. Stärnhjuet och reglaget till magnetbromsen klickar med spolaxelspänningsreglaget är tyst. Dubbelvev av normalmodell med knoppar av ett hårdgummiliknande plastmaterial som känns helt OK.

Rullens utväxling är 6,3:1 och den anges vara försedd med 18 (varför?) kullager och har IAR. Slirbromsen är specad till 8 kilo. Linuppläggningen är utan anmärkning. Spontant gillar jag den här rullen. Bortsett från den absurda mängden billiga kullager så ger den ett robust intryck. Designen är diskret och dess storlek och form gör att den ligger väldigt bra i min hand och såväl vev som reglage är rejäla och ergonomiskt vettiga. Så jag håller tummarna för att den ska vara bra att kasta och fiska med och att den ska hålla.

Jag är inte perfektionist men jag kunde ändå inte släppa tanken på drevens och slirbromsens smorning så jag tog mig tio minuter att skruva isär rullen. Det var tur, för pinjong- och huvuddreven var kemiskt rena från fett. Man har helt enkelt skruvat ihop rullen utan att smörja dreven! Och om det fanns någon kvalitetskontroll på rullfabriken har den låtit detta passera. Slirbromsen föreföll även den aldrig ha blivit smord. Jag gav dreven litet ptfe-

fett och smorde det rejäla (men enda) bromsbelägget med Cal´s. Så nu fungerar slirbromsen perfekt och jag har sannolikt förlängt rullens livslängd betydligt jämfört med vad som skulle varit fallet om den hamnat i händerna på någon som bara satt igång att fiske med den tills den gav upp. Så ta som regel att alltid kolla hur en ny rulle är smord! Hur det förhåller sig med de enligt uppgift 18 kullagren vill jag helst inte tänka på. Är även dessa osmorda så lär de ju rosta ihop ganska snart...

Spinner- och chatterbaits

I går svängde jag förbi Decathlon i Barkarby för att köpa några spinnare (som ju är något av en fransk specialitet) och med mig hem fick jag också några sk spinnerbaits och chatterbaits.

Såväl spinner- som chatterbaits är relativa nyheter på den svenska marknaden. Båda betestyperna kommer (som snart sagt det mesta vi använder) från det nordamerikanska bassfisket. Jag gissar att de flesta som köper ett sådant här bete använder det som det är och det fungerar naturligtvis, men de är avsedda att eller i vart fall förberedda för att använda med en sk trailer. Lyfter man på betets kjol ser man att kroken är försedd med en krage för att hålla fast ett mjukisbete.