Färgfunderingar

De flesta bytesfiskar är mer eller mindre silverfärgade och blänker när solen träffar dess sidor. Hyfsat blanka drag i någon metallfärg är därför en bra utgångspunkt.

Färgen på betet är något de flesta spinnfiskare funderar mycket över. Vilken betydelse har färgen? Och vilken färg är den bästa? En av min ungdoms hjältar - S - fiskade bara med ett drag, ett skeddrag i färgen S/G, dvs försilvrat på den ena sidan och förgyllt på den andra och ingen i viken drog så många och så stora gäddor som han gjorde. Detta tog jag till mig såtillvida att S/G fortfarande, ett halvsekel senare, hör till mina favoriter men även så att jag fick för mig (insåg är ett för starkt ord eftersom vi laborerar med en betydande osäkerhetsfaktor) att betets färg hör till det som har minst betydelse för framgång i fisket.

Tror man att rovfisken vill ha beten som liknar en viss bytesfisk är det rimligt att välja en färg som liknar fisken ifråga.

Numera vet jag att det finns ett antal tumregler för valet av betesfärg och här är det precis som med bibeln, dvs de är så motstridiga att man kan alltid hitta en tumregel som passar. Dessutom är det så, att det nästan alltid när det inte vill nappa, är en bra taktik att göra precis tvärtom. När det enligt vedertagen teori är så att en långsam hemtagning av betet är det som bör generera hugg kan det vara en vinstlott att chansa på snabb invevning och när ett blankt bete är vad experterna rekommenderar kanske ett matt eller till och med ett svart drag är rätt medicin.

Är man av uppfattningen att det absolut viktigaste är att rovfisken ser ens bete liksom om man bekänner sig till teorin att det är det avvikande som lockar till hugg är ett drag som det på bilden ingen dum idé.

Här är en bra artikel om betesfärger vid fiske med "svirvel" (drag) och här ett intressant blogginlägg om vad man egentligen kan veta om saken. Tänk bara på att det absolut viktigaste är att ha ett bete i vattnet, för det är bara där som någon fisk kan hugga på det. Därnäst på prioritetsordningen ligger att placera betet inom syn- och räckhåll för en, förhoppningsvis hungrig, fisk. Detaljer som hur draget ser ut och vilken färg det har kommer, det är i alla fall min uppfattning, långt ner på listan.

Finns det fortfarande hopp?

Politikerna (i EU, som bestämmer fiskekvoterna i Östersjön) beslutar konsekvent om kvoter som ligger på eller över det maximala uttag som forskarna bedömer som hållbart. I svenska media har på senare tid, bla i filmen Tomt hav, uppmärksammats den osäkerhet med vilken forskarnas bedömningar är förknippade och även gjorts gällande att forskarna "räknat fel". Hur det förhåller sig därmed kan diskuteras men uppenbarligen manar sunt förnuft till att man tillämpar en försiktighetsprincip innebärande att kan lägger sig i underkant av aller i vart fall mitt i det intervall forskarna menar vara hållbart istället för att konsekvent ta i så mycket det bara går. Att Östersjön nu är i princip tom på viktiga arter som torsk, strömming och sik talar sitt tydliga språk om hur politikerna (miss)lyckats med sin hittillsvarande förvaltning.

För precis ett år sedan, dvs i september 2021, gick Stockholms Universitets Östersjöcentrum ut med följande (ganska självklara) rekommendationer (som naturligtvis inte följdes när kvoterna för 2022 spikades). Hela artikeln hittar du här. 

Det ska bli intressant att se vilka kvoterna blir för 2023 och att se vilken linje Sverige kommer att driva. Att halvera kvoterna kan te sig drastiskt men hade man bromsat i tid så hade inte smällen blivit så svår. Strängt taget skulle Östersjön må bäst av ett femårigt moratorium (fiskestopp) men det är väl  utopiskt att hoppas på. Norges exempel visar i alla fall att det går att återställa havererade fiskebestånd, bara viljan finns. 

 

Anpassa sillfisket till den vetenskapliga osäkerheten

• Stockholms universitets Östersjöcentrum
•  Policyverksamhet
•  Policy briefs och faktablad

September 2021: De vetenskapliga uppskattningarna av Östersjöns fiskbestånd präglas av stor osäkerhet. De senaste fem åren har storleken på sillbeståndet i centrala Östersjön varit kraftigt överskattat – vilket sannolikt har bidragit till för höga fångstkvoter. Det är dags att införa en större buffert för den vetenskapliga osäkerheten i förvaltning och kvotbeslut.

REKOMMENDATIONER

• Sätt de årliga fångstkvoterna (TAC) för sill/strömming i centrala Östersjön till 50 procent under den rekommenderade MSY*-kvoten (FMSY).
• Inför liknande buffert för osäkerheten även för skarpsill och övriga kommersiella bestånd i Östersjön på längre sikt.
• Tills dess att buffert för osäkerhet införs som regel i kvotbeslutsprocessen för samtliga kommersiella bestånd bör TAC sättas på den lägsta möjliga FMSY-nivån, det vill säga Flower.
• Genomför en grundläggande undersökning av fiskets felrapportering av sill och skarpsill och i vilken grad den påverkar de vetenskapliga beståndsuppskattningarna.
• Komplettera dagens förvaltningsmodeller med bättre reglering av var, när och hur fisket får bedrivas, där ett första steg är att flytta ut trålgränserna

Varje höst förhandlar EU:s fiskeministrar fram nästa års fångstkvoter (TAC) för det kommersiella fisket i Östersjön. Till sin hjälp har de vetenskaplig rådgivning från Internationella havsforskningsrådet (ices) om hur stora kvoter som kan tillåtas för att nå maximal hållbar avkastning (MSY). Vetenskapliga beståndsuppskattningar är dock behäftade med stora osäkerheter. Uppfattningen om hur bestånd och fiskeridödlighet har utvecklats över tid kan variera kraftigt från år till år. Dessa osäkerheter förklaras inte tydligt i rådgivningen, vilket ökar risken för överfiske. Därför krävs en buffert för osäkerheten i tac-beslut som rör Östersjön.

*MSY står för maximalt hållbart uttag

Nå?

Nu har i haft val i kungariket och i vanlig ordning vidtar väl nu fikarunda hos talmannen och det sedvanliga kattrakandet om fördelningen av platserna kring de skattefinansierade köttgrytorna. Blir det regeringsskifte ska väl ett gäng förlorare tilldelas överbetalda pseudojobb i Bryssel, statsrådsberedningen eller i något av de övriga slukhålen för skattemedel. För det - politikerklassens försörjning och inbördes fördelning av förmåner - är väl vad det hela primärt handlar om och lyckas sedan partiföreträdarna åstadkomma något som helst av värde så får man väl bli glad, tacksam och överraskad. 

Under tiden fortsätter Östersjön och dess fiskbestånd att dö. Just den frågan har jag som test på vad våra politiker faktiskt uträttar och därför står de, som kollektiv, kraftigt på minus. Senast de spände sina muskler (oklart vilka) lyckades de åstadkomma nedanstående vaga - inte en enda konkret åtgärd utan bara föresatser att agera för, verka för, se till att och komma med - dokument men det är inte ord eller ens god vilja utan handling som räknas. Dessutom är det, efter decennier av försyndelser, rätt bråttom. Skulle uppbörden av skatt ske på samma sätt som leveransen från de folkvalda fick de ganska snart gå med tiggarbössa eller skaffa sig hederliga arbeten men den fungerar effektivt så tydligen kan de. Om de vill. Men de äter kanske inte strömming?

Så, är det ytterligare fyra förlorade år vi och Östersjön har att se fram emot? Jag är inte överdrivet förhoppningsfull men kommer att med intresse följa saken. 

_________

Östersjön

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2021/22:MJU6

Var är ärendet nu?

1Förslag2Beredning3Debatt4Beslut

Ärendet är avslutat

Beslutat: 25 november 2021

Beslut

Nio åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön (MJU6)

Riksdagen riktade nio tillkännagivanden till regeringen med åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön. I tillkännagivandena uppmanar riksdagen regeringen att

• agera för att dels flytta ut trålgränsen på prov, dels - med vissa undantag - begränsa det trålfiske som tillåts innanför trålgränsen
• verka för en ny översyn av förvaltningsplanen för torsk, sill, strömming och skarpsill i Östersjön
• se till att Sverige är aktiv som medlem i regionala samarbetsorgan och i Internationella havsforskningsrådet (ICES) genom att bland annat ta till vara på möjligheten att begära underlag från ICES
• se till att bland annat det småskaliga fisket, fisket som går direkt till livsmedel och tillhörande förädling och beredningsindustri inte drabbas oproportionerligt negativt, exempelvis om fiskekvoterna sänks kraftigt
• komma med ytterligare konkreta åtgärder för att minska regelkrånglet vid licensgivning för småskaligt fiske och fiskförädling, bland annat för att underlätta för nyrekrytering och generationsskiften
• öka jakten på skarv genom att tillåta allmän skyddsjakt på skarv på eget initiativ och utreda möjligheterna till allmän jakttid på skarv, samt överväga ytterligare åtgärder för att begränsa skarvstammens tillväxt
• öka jakten på säl genom större licenstilldelning för säljakt och genom att underlätta för de jägare som jagar säl.
• agera för att begränsa tillväxten av storspiggsbestånden
• ta initiativ för att få bättre kunskapsunderlag om vattenkraftverkens ekologiska betydelse och passagelösningar samt fler åtgärder i fråga om vattenkraftverkens påverkan på hotade arter.

Tillkännagivandena har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Utskottets förslag till beslut: Bifall till utskottets initiativ om tillkännagivanden till regeringen om åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

_________

åt|­gärd substantiv ~en ~er • mål­inriktad handling, mått och steg: ​vid­ta åt­gärder mot vandalismen

Två monster

Stora franska haspelrullar för tungt kustfiske är ingenting jag använder särskilt ofta. eller alls. Men jag gillar dem! En Mitchell 302 kan man ju för all del ha nytta av vid en laxälv eller i en norsk fjord men de här rullarna - Bretton 904 och 905 - är renodlade surfcastingrullar. 

De hör till de största rullar jag äger. Linkapaciteten har jag ingen uppgift om men de ser ut att svälja några hundra meter 0,40 mm nylon. Designen är speciell och väldigt ren.

Backspärren manövreras med en genomgående "knapp" monterad genom vevhusets bakre del.

De detaljer som skiljer mellan rullarna är vevens utformning och att 904 har hel bygel medan 905 har sk manuell pick-up.

Jag, en skolkare

Den första gången jag fick rösta var i folkomröstningen om kärnkraften. Ni minns (?) den där med tre alternativ för att politikerna skulle vara hyfsat säkra på att folkviljan i vart fall inte fick genomslag i form av ett entydigt resultat. Sedan har jag troget röstat. Fram till idag. Det finns nämligen ingen ledande politiker som jag vill ge mitt förtroende och inget partiprogram som inte innehåller saker jag vägrar att ge mitt stöd. Dessutom tror jag inte att det spelar någon roll vilka som styr. Lika litet som det spelat någon roll för Östersjön. Klimatet är de inte heller vare sig beredda eller kompetenta att göra något åt. Jag menar kan de inte ens fixa vädret så är det ju uppenbart att klimatet är en övermäktig uppgift. Så jag gick och fiskade istället. Nappade gjorde det inte men det kändes ändå som ett bättre sätt att använda denna septembersöndag.

Vill ni inte förstöra hela kvällen med valvakan så titta gärna på Tomt hav.

Läckert!

Caster Colorit Super Zoom och Ambassadeur 5000C. En läcker kombination när det begav sig och lika läcker nu. Och har ni märkt att orange spön blivit på modet igen? Om färgen på ett spö har någon direkt betydelse kan diskuteras men en sak som är odiskutabel är att kamouflagemönstret på min fiskerygga fungerar. Särskilt i skymningsljus. Jämrans vad jag letat...

Nå, såväl ryggan som combon på bilden får följa med i morgon, för nu ska det väl i alla fall finnas gädda i kanalen?

edit 220911. Fanns det gädda i kanalen idag, vilket jag starkt betvivlar, så lät den sig inte frestas av något av de beten jag erbjöd den. Vattenståndet var extremt lågt och det lilla vatten som fanns fortfarande ljummet så jag (och gäddorna) får väl se bättre tider an. För fullständighetens skull vill jag också redovisa att det blev en Ambassadeur 1000 som fick sitta i SpeedLock-fästet på mitt vackert brandgula Caster Super Zoom Colorit. Inte ens min mest orangea jigg - en Delalande Sandra på en vibrotailskalle - drog något hugg. Men jag hade en nöjsam stund i vad som kanske var årets sista sommarsol? Den fleecetröja jag tagit på mig inför avfärden, som skedde i gråväder, åkte snabbt av.

Toppknutet och handlina

Fiske med toppknuten lina förknippas oftast med mete efter småfisk men med rätt utrustning och teknik finns det ingen anledning att låta det stanna där. När man tagit bort rullen och därmed möjligheten att släppa ut lina åt en rusande fisk tvingas man lära sig mycket om hur spö och lina arbetar och kan användas för att kunna landa en tung och stark fisk. Dessa erfarenheter kan man sedan ta med sig och överföra till fiske där man använder en rulle. Kort sagt så bör man inte försumma praktiken med toppknuten lina och missade man den när man var grabb (eller tjej) så är det en god idé att ta igen den bristen nu. Och vi som hade sådana grejor som vår första utrustning mår också bra av att då och då återuppleva vår barndoms okomplicerade fiske. Dessutom är det ju förbaskat roligt!

Nästa steg är att fiska med handlina. Så metade jag ofta som grabb. Metreven förvarades i byxfickan. En mer transportabel utrustning kan jag inte föreställa mig, inte heller någon som är känsligare eller ger samma direktkontakt med fisken. Linan jag hade var av spunnen nylon (det här var på sextiotalet) och vit med en kort kroktafs av genomskinlig monofil nylon. 

Vid pimpelfiske sker ofta själva drillningen med linan hållen direkt i handen och eftersom det här ofta handlar om riktigt tunna linor krävs känsliga händer (och nerver av stål) om något större än en abborrpinne skulle kliva på.

Har man upplevt och klarat av att fånga stora fiskar med toppknutet och handlina är det nästan löjligt lätt när man får använda en rulle med fungerande slirbroms.