Leta i den här bloggen

tisdag 13 september 2022

Finns det fortfarande hopp?

Politikerna (i EU, som bestämmer fiskekvoterna i Östersjön) beslutar konsekvent om kvoter som ligger på eller över det maximala uttag som forskarna bedömer som hållbart. I svenska media har på senare tid, bla i filmen Tomt hav, uppmärksammats den osäkerhet med vilken forskarnas bedömningar är förknippade och även gjorts gällande att forskarna "räknat fel". Hur det förhåller sig därmed kan diskuteras men uppenbarligen manar sunt förnuft till att man tillämpar en försiktighetsprincip innebärande att kan lägger sig i underkant av aller i vart fall mitt i det intervall forskarna menar vara hållbart istället för att konsekvent ta i så mycket det bara går. Att Östersjön nu är i princip tom på viktiga arter som torsk, strömming och sik talar sitt tydliga språk om hur politikerna (miss)lyckats med sin hittillsvarande förvaltning.


För precis ett år sedan, dvs i september 2021, gick Stockholms Universitets Östersjöcentrum ut med följande (ganska självklara) rekommendationer (som naturligtvis inte följdes när kvoterna för 2022 spikades). Hela artikeln hittar du här

Det ska bli intressant att se vilka kvoterna blir för 2023 och att se vilken linje Sverige kommer att driva. Att halvera kvoterna kan te sig drastiskt men hade man bromsat i tid så hade inte smällen blivit så svår. Strängt taget skulle Östersjön må bäst av ett femårigt moratorium (fiskestopp) men det är väl  utopiskt att hoppas på. Norges exempel visar i alla fall att det går att återställa havererade fiskebestånd, bara viljan finns. 
 


Anpassa sillfisket till den vetenskapliga osäkerheten

September 2021: De vetenskapliga uppskattningarna av Östersjöns fiskbestånd präglas av stor osäkerhet. De senaste fem åren har storleken på sillbeståndet i centrala Östersjön varit kraftigt överskattat – vilket sannolikt har bidragit till för höga fångstkvoter. Det är dags att införa en större buffert för den vetenskapliga osäkerheten i förvaltning och kvotbeslut.

REKOMMENDATIONER

  • Sätt de årliga fångstkvoterna (TAC) för sill/strömming i centrala Östersjön till 50 procent under den rekommenderade MSY*-kvoten (FMSY).
  • Inför liknande buffert för osäkerheten även för skarpsill och övriga kommersiella bestånd i Östersjön på längre sikt.
  • Tills dess att buffert för osäkerhet införs som regel i kvotbeslutsprocessen för samtliga kommersiella bestånd bör TAC sättas på den lägsta möjliga FMSY-nivån, det vill säga Flower.
  • Genomför en grundläggande undersökning av fiskets felrapportering av sill och skarpsill och i vilken grad den påverkar de vetenskapliga beståndsuppskattningarna.
  • Komplettera dagens förvaltningsmodeller med bättre reglering av var, när och hur fisket får bedrivas, där ett första steg är att flytta ut trålgränserna

Varje höst förhandlar EU:s fiskeministrar fram nästa års fångstkvoter (TAC) för det kommersiella fisket i Östersjön. Till sin hjälp har de vetenskaplig rådgivning från Internationella havsforskningsrådet (ices) om hur stora kvoter som kan tillåtas för att nå maximal hållbar avkastning (MSY). Vetenskapliga beståndsuppskattningar är dock behäftade med stora osäkerheter. Uppfattningen om hur bestånd och fiskeridödlighet har utvecklats över tid kan variera kraftigt från år till år. Dessa osäkerheter förklaras inte tydligt i rådgivningen, vilket ökar risken för överfiske. Därför krävs en buffert för osäkerheten i tac-beslut som rör Östersjön.


*MSY står för maximalt hållbart uttag

2 kommentarer:

  1. Bloggen fiske.zaramis.se är alltid snabb att försvara yrkesfiskarna. Där är det aldrig något yrkesfiske som kan ligga bakom att det inte finns någon fisk. Ofta är det helt tvärt om att det faktiskt finns en massa fisk: https://fiske.zaramis.se/2022/09/07/felrakning-av-sill-saknar-betydelse/

    Eller så är det något annat problem, det är aldrig helheten som påverkat.
    Och så fort något uttalar sig negativt om yrkesfiske så är dom lögnare.
    https://fiske.zaramis.se/2022/09/06/tomt-hav-lognaktig-dokumentar-fran-svt/

    Sillen blir fiskmjöl för att ingen vill äta den. På grund av miljögifter. Men duger ändå som mat i norska odlingar?

    SvaraRadera
  2. Så är det. Folk tvekar att äta strömming pga gifter men äter glatt odlad lax som fötts upp på bla nedmald strömming. Det finns många skäl att inte köpa norsk odlad lax och det här är bara ett av dem.

    SvaraRadera