På gott och ont

Även den här gången handlar det om en sk invasiv art, nämligen den svartmunnade smörbulten. Vill man så kan man ju se den som ett problem men idén att allting ska förbli som det är just nu eller som vi är vana vid är en orimlig premiss. Den enda konstanten i vår tillvaro är förändringen. Om det må man tycka vad man vill men det (ursäkta...) förändrar inte saken.

Så den svartmunnade smörbulten är här för att stanna, åtminstone en tid. En ny art innebär en förändring av ekosystemet. På gott för vissa andra arter men negativt för andra. Dessbättre tycks den här lilla rackaren vara gefundenes fressen för de rovfiskarter i Östersjöns kustvatten - gädda, gös, abborre och torsk - som tagit så mycket stryk de senaste decennierna. Snart sagt allt som kan hjälpa upp de bestånden hälsar åtminstone jag med tillfredsställelse. Förlorare sägs bland andra skrubbskäddan vara. Hur stora dessa effekter är eller kan förväntas bli är oklart, dvs kommer - som allt annat - att visa sig.