På våra breddgrader är det ju, på gott och ont, ett faktum att det kommer en tid å året då mörker, menföre, snö och is och - inte minst - helgfirande och den sociala hysteri som är kopplad därtill lägger hinder i vägen för fisket. Då ägnar sig den kloke fiskaren åt det som kallas brasfiske. Någon brasa är inte nödvändig, men det handlar om att inomhus ägna sig åt fiskerelaterade sysslor som redskapsvård, betestillverkning, läsning av fiskelitteratur (och numera får väl även läsande på nätet och tittande på fiskevideor räknas hit) eller att bara, med en glögg eller något annat drickbart inom räckhåll, halvslumrande mnnas gångna fiskeäventyr eller drömma om kommande sådana.
En form av brasfiske jag gärna ägnar mig åt är att träna på att slå knutar (och att lära sig nya sådana). Efter säsongen har man ju alltid några nästan tomma linspolar som man kan använda till just detta och några få meter lina räcker till förvånansvärt många knutar.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar