Chansen finns!

Kartan ovan sägs visa förutsättningarna för att havsabborre - Dicentrarchus labrax - ska finnas längs atlant- och medelshavskusterna. i de rödmarkerade vattnen är chansen att träffa på fisken störst, i de gula minst och i de blå obefintlig. Det innebär, om jag inte är helt fel ute, att jag faktiskt har chans att få en havsabborre på kroken när jag kastar efter havsöring eftersom de östersjövatten i vilka jag gör det definitivt är gula på kartan.

Havsabborre, min favoritfisk på tallriken och den fisk jag drömmer om att fånga! Plötsligt kommer mina bompass längs den alltmer fisktomma kusten att bli ännu mer spännande. Och jag kan inte låta bli att undra om det inte redan fångats havsabborre i skärgården. Jag menar kan man förväxla två så olika fiskar som abborre och gös, något jag själv sett ske, så är ju förutsättningarna för att tro att en havsabborre (som man antagligen inte ens vet att den finns och som bra mycket mer liknar gösen än vad abborren gör) är en gös bra mycket större.

Och hela västkusten är röd och vattnet blir bara varmare och varmare...

 

Ron Thompson Steelhead

Varför ett danskt företag kallar sig Ron Thompson vet jag inte, inte heller vet jag varför de "prytt" detta spö med Förenta Staternas flagga (eller om det ens är tillåtet?) och inte heller bryr jag mig. Gissningsvis är det ett försök att ge intryck av att spöt - som garanterat är ihopsatt i Kina - är "made in the USA". Nå, jag kan leva med flaggan och för den som inte kan det så finns det ju eltejp. Eller så klistrar man över den med valfri flagga/symbol.

Däremot förstår jag varför man valt namnet Steelhead, som ju är amerikanska för vild regnbåge. Själv har jag endast fått förvildad regnbåge men det är en kampglad fisk och det här spöt är väl lämpat för fiske efter sådan. Eller efter havsöring.

Den nio fot långa klingan är tillverkad i övervägande kolfiber (flugspöklingorna med samma namn innehåller 90 % kolfiber), har en trevlig helaktion och är (korrekt) klassad för att kasta 15-40 gram. Greppen är av högklassig kork och ringar och rullfäste av Fuji-typ.

Spöt har säkert ett decennium på nacken och är utgånget men fortfarande ett trevligt fiskeredskap, lämpat för allround kustfiske men lika användbart för fiske i insjöar, åar och älvar. Den relativt långsamma aktionen gör det användbart till bland annat makrillmete då den möjliggör långa kast utan att staggen hela tiden slits av kroken. Av samma skäl lämpar det sig väl även till annat mete. Det är också den här typen aktion som åtminstone jag vill ha om jag ska fiska med bombarda.

Själv gillar jag den typ av aktion det här spöt har och just den här klingan har, i mina ögon, mycket goda såväl kast- som drillningsegenskaper. Jag uppskattar även de generösa korkgreppen och det rejäla rullfästet. Hade sedan spöringarna varit tre- eller fyrbenta så hade det varit i stort sett perfekt.

Den som vill ha så lätta och styva spön med så små grepp som möjligt får leta någon annanstans. 

SURMÖRT

 

Penn Pursuit PUR64LP

 

Sexton år har gått sedan Penn, alltså 2008, släppte den här lågprofilrullen i mellanstorlek (med linkapacitet motsvarande en Ambassadeur 5000). Åtminstone här i Sverige gjorde den ingen succé, i vart fall ingen försäljningsmässig sådan, men en riktigt fin rulle är den.

Väl tilltagen linkapacitet (Penn gör sina rullar primärt för det salta fisket som kräver långa kast och är inriktat på ofta långrusande arter), en rejäl konstruktion och en bra slirbroms (med Penns HT-100 bromsskiva) gör Pursuit till en trygg fiskekamrat i svenska vatten oavsett om det är havsöring, gädda, torsk eller någon annan fisk man är ute efter.

Rullen är byggd kring ett aluminiumstativ. Innanför vänstergaveln sitter en sexstifts centrifugalbroms. Den har ett IAR-lager och fem kapslade, rostfria, kullager. En väl tilltagen dubbelvev med lagom stora och greppvänliga vevknoppar. Kort sagt vad man behöver men utan onödiga "finesser". Designen är ren och, i mina ögon, snygg. Slirbromsen är, med dagens mått, lågt specad (11,5 lbs) men känns förtroendeingivande. Kastegenskaperna är goda. Kort sagt så kan jag inte hitta något att anmärka på hos den här rullen.

Så här skrev Penn om rullen när den kom: Built to stand up to the fast and the strong species that ply the coastal inshore currents, the Pursuit low profile has all the qualities and rugged dependability you'd expect from PENN coupled with features that make using this reel all day long a breeze. Penn is the leading name in saltwater reels and has proven again and again that its products will withstand the test of time. The Pursuit low profile is both stunning in appearance and impressive in performance. Once you fish the Pursuit low profile baitcast reel, it will become your favorite reel for all kinds of species, from trout and reds to blues and calicos.

En annorlunda kustvobblare?

VM är det enda som står att läsa på dessa kustvobblare. Möjligen är det tillverkarens namn eller kanske är det så betet heter? Själv vet jag ingenting om när, var eller av vem de tillverkats. Eller ens om de är tänkta som kustvobblare...

Det som är annorlunda med VM (som vi väl kan kalla den) är att kroppen är av metall. Och ihålig. 

VM finns i (i vart fall) tre storlekar vägandes 17, 21 respektive 28 gram. Om någon av bloggens läsare sitter inne med ytterligare information så dela gärna med dig av den i kommentarfältet.

Nattbio: Modernt sjöröveri

 

Lätt utrustning

Lätta, eller till och med ultralätta, don är fantastiska att fiska med. De är också väldigt bekväma när man ska transportera dem eller förflytta sig på fiskeplatsen eller mellan fiskeplatserna.

I väskan på bilden ovan ryms två spön, två rullar, en massa beten, sänken,. krokar, linor, tänger, en kniv, en termos, några mackor och litet godis. Ändå väger den inte mycket.