Kanalen eller kusten?

Idag blir det en sen eftermiddag/tidig kväll vid kanalen. Eller kusten. Eller kanalen och kusten. För Väddö har denfördelen att vara lång och smal vilket innebär att det bara är ett kort stycke tvärsöver om man tex tycker att det blåser för mycket över Ålands hav och vill omgruppera till det relativa lä som råder i Älmsta. 

Naturligtvis innebär denna gardering att jag måste ha med mig grejor som funkar till det mesta och idag får det bli två trevliga haspelrullar från Daiwa. En RD 1000 till det lättare fisket i kanalen och en SS Tournament 1300 till kusten eller om jag skulle fiska riktat efter gädda i kanalen.

Min RD 1000 är laddad med en vansinnigt stark 0,22 mm nylonlina (som jag glömt namnet på och spolen är sedan länge lämnad till plaståtervinningen). Ytterst har jag skarvat på några decimeter 0,45 mm FC-lina ifall en gädda skulle hugga min främst för abborre avsedda jigg eller spinnare. Spöt får bli ett sjufots Ron Thompson Aeris 5-24 gram.

På den andra rullen har jag ett sk  top shot - en dryg kastlängd - av Trilene XL  0,28 mm och under det en oanad längd backing från den 3.000 metersspole med Fladen Maxximus 0,10 mm PE-lina jag köpte nyligen. Fylld med 0,28 mm monofil nylon rymmer spolen 150 meter men nu gissar/uppskattar jag mig ha runt 250 meter, vilket i de vatten jag ska fiska, känns mer än betryggande. Till kustfisket tar jag med ett niofots SPRO Skyvolt och till eventuellt gäddfiske ett sjufots Ron Thompson Hardcore Spin Pro.

Nu ska jag bara plocka ihop två askar med beten, fylla kaffetermosen och sedan, så småningom, ge mig i väg. Man får inte ha bråttom när man fiskar. Det har de när de kör Formel 1 (som jag ska titta på när jag kommit hem).

Rekommendabel

Det här är en av mina bästa utrustningar för det kustfiske efter havsöring som är mitt favoritfiske. Dessutom fungerar den ypperligt till det mesta "normala" spinnfisket och kastmetet. Prylsnobbarna och "experterna" fryner garanterat på näsan åt den eftersom den består av hyfsat billiga komponenter med låg eller obefintlig imp-faktor. 

Spöt är ett niofots SPRO Skyvolt med rekommenderad kastvikt 12-25 gram. Andra tillverkare hade utan vidare skrivit 7-30 gram och det hade varit lika korrekt och fortfarande bara siffror. Hur som helst så kastar spöt de drag och kustwobblers jag använder - från 7 grams spinnare till 27 grams kustwobblers utan anmärkning. Klingan består huvudsakligen av glasfiber förstärkt med kolfiber, dvs vad som åtmintone förr kallades komposit och som - i det här fallet och i mina ögon - ger det bästa av två världar. Rullen är en ABU Garcia Oceanfield 3000 och linan Berkley Nanofil. 

Rullen har jag skrivit om tidigare och den blev vederbörligen sågad av ett antal kommentatorer. Själv begriper jag uppenbarligen ingenting om haspelrullar eftersom jag fortfarande fiskar och är nöjd med min. Att ett rimligt prissatt spö med huvudsakligen glasfiber i klingan och en behaglig, progressiv, aktion av internetexperterna betraktas som näst intill oanvändbart tar jag för givet och Nanofil är inte en lina som alla förstår att uppskatta. Eller knyta. Så möjligen är det bara jag som tycker att det här är riktigt bra grejor, men det är de.

Prislappen? Det redan billiga spöt köpte jag för 399 kr när Lundgrens sålde ut dem och för rullen betalade jag Dogger 699 kr. Linan kommer från en av de bulkspolar med Nanofil jag samlat på mig och det som nu sitter på rullen har kostat mig runt en hundralapp. Jag äger moderna spön och rullar som kostat mig åtskilliga gånger om vad jag gett för de här grejorna men knappast är bättre så den här combon är den definitivt mest prisvärda.

Naturligtvis är en Cardinal C4 på ett RST M5 SLE en kvalitativt sett bättre utrustning men då talar vi om en rulle som man för flera decennier sedan fick betala mer för än vad jag gav för Oceanfielden och ett spö med fem siffror på prislappen. Och havsöringen bryr sig inte. Det är inte alltid det kostar att ligga på topp.