Om det är detta som nu skett vet varken jag eller någon annan men det är ett faktum att lax i Munkedalsälven nu drabbats av parasiten laxdjävul. Det är också ett faktum att det är förkastligt att befatta sig med norsk odlingslax. Det borde åtminstone de av oss som kallar sig sportfiskare eller miljövänner hålla sig för goda att göra.
Så här ser länderlistans tio-i-topp (antalet sidvisningar från bloggens start) ut:
Sverige 275 tn
Singapore 37 tn
USA 22,4 tn
Hongkong 8,72 tn
Finland 6,66 tn
Nederländerna 6,42 tn
Tyskland 6,29 tn
Österrike 2,7 tn
Frankrike 2,69 tn
Att Finland - ett grannland med vilket vi har en viss språkgemenskap - ligger högst av de europeiska länderna är inte förvånande men att bloggen - uppenbarligen - tilldrar sig intresse i det avlägsna Singapore skulle jag vilja få en förklaring på.
 |
| Daiwa 2500C |
Såväl utanpåliggande spole som manuell bygelfällning och vändbar vev fanns långt tidigare men det var när Daiwa 1975 släppte sin 2500C som haspelrullar med rotorkåpa och utan möjlighet att fälla bygeln manuellt och att sätta veven på fel sida blev, om inte över en natt så inom loppet av några få år, obsoleta. ALLA tillverkare tvangs följa i Daiwas spår. På den här tiden var det metall som gällde. Visst, det fanns några få lågprisrullar, tex franska Galion, med stativ av plast men eftersom tillverkarna ännu inte kommit på att kalla plasten för grafit så var det, som sagt, metallstativ som gällde.
I morse när jag städade litet hittade jag en bortglömd 2410DC, till synes i perfekt skick men i uppenbart behov av rengöring och uppsmörjning. 2410 är vad som på sjuttiotalet betraktades som medium- eller normalstorleken för haspelrullar. Fiske 2, om man så vill. Rullar som trivs med 0,30 mm nylonlina och som lämpar sig till det mesta svenska fisket.
Shakespearerullen (tillverkad av Ohmori) är synnerligen rejält gjord. Dessutom estetiskt tilltalande. Ett rejält tilltaget huvuddrev (som hade varit ännu bättre om det varit av brons men som ändå får godkänt) två kullager och en välgjord spole med en riktigt fin slirbroms. För dagens fiskare som är uppväxta med plastrullar känns Shakespeare 2410DC förmodligen för tung men så är det väl när man inte är van vid kvalitet och grejor gjorda för att hålla.
Den rullen får bli lösningen på det dilemma jag skrev om i går, om jag ska bry mig om att ta med några fiskegrejor till "Fiskeland" Gotland i sommar. jag tar med rullen som den är (och ett telespö) så har jag ett litet renoveringsprojekt för en regnig dag och när rullen är fit for fight så måste den ju testas... Ytmete efter id i en grund vik någon julinatt eller latmete efter skrubba från någon pir vore kanske inte helt fel?
De senaste somrarna har jag metat upp (och släppt åter) några småabborrar i Närsån och i Herrviks hamn. Inför sommarens gotlandsvistelse överväger jag att lämna fiskegrejorna hemma. Jag kan ju precis lika gärna sitta och titta på det fortfarande vackra men mer eller mindre döda havet ändå. Som en badis, typ. Eller glassätare. Att som fiskare åka till Gotland under sommaren gör mig mest nedstämd. Lika ledsen blir jag när jag går in på hemsidan fiskelandgotland.se. Men det är ändå bra att någon orkar åtminstone försöka uppamma entusiasm för gotlandsfisket och det är förmodligen lättare när man inte var med när det begav sig.
Från fiskelandgotland.se:
En gång i tiden hade Gotlands kustvatten ett starkt bestånd av gädda
och även abborre. Det fanns också rejält storvuxen gädda, vilket gjorde
att sportfiskare lockades till öns kustfiske. Tyvärr kollapsade
bestånden någonstans på 1990-talet och de har ännu inte återhämtat sig.
Det finns många hypoteser och möjliga anledningar till nedgången av
gädda: utdikning av våtmarker, försämrade lekmöjligheter, ett tidigare
hårt uttag från fiske, försämrad födotillgång och storskaliga
förändringar i Östersjön (bland annat minskade torsken drastiskt),
dessutom ökning av predation från säl och skarv.
Sportfiskarna arbetar aktivt med att bland annat återskapa våtmarker och
lekområden för gädda, abborre och andra fiskarter. Förhoppningen är att
vi i framtiden ska få förbättrade bestånd av ekosystemets så viktiga
rovfiskar.
(...)
Torsken var den vanligaste och största rovfiskarten runt Gotland långt in på 1980-talet, men som i resten av Östersjön har ett alldeles för hårt fiske och vissa miljöfaktorer, gjort att torskens status är mycket dålig. Ett litet bestånd av torsk finns runt Gotland, men det går inte att jämföra med hur det såg ut under slutet av 1900-talet, då både yrkesfiske och fritidsfiske efter torsk var en viktig del av det gotländska samhället.
Det mesta här i världen är jävligt enkelt. Även relativt komplicerade saker som växthuseffekten och att vi går mot en katastrofal klimatförändring. Det har, för normalintelligenta och rimligt observanta människor, varit känt sedan sextiotalet. Ändå har samma människor valt att blunda för fakta och valt politiker som blundat för (eller helt enkelt är för dumma för att begripa) samma fakta att styra sina öden. Så det kommer att gå åt helvete. Det är jävligt enkelt.
KlimatGreta är bra mycket klokare än våra riksdagsmän tillsammans. Det är därför vi kallar henne mongo och dissar henne. Det är lättare än att se sanningen i vitögat. Men hon lär inte, med den bästa vilja i världen, kunna stoppa vare sig vårt lämmeltåg mot en obeboelig planet eller ökenstammarnas eviga krigande i mellanöstern.
Och nej. Att ha en Tesla som förmånsbil kommer inte att hindra eller ens bromsa in den annalkande klimatkatastrofen. Det är... ganska enkelt att inse.
