Lyckat bompass

Ingen fisk blev det i går men så skönt det var! Milda 14 plusgrader och satt eller stod man i lä kunde man känna solen värma genom flanellskjortans ärmar. Och så vackert det var! Nyponen i år är bland de mest magnifika jag någonsin sett. Stora som plommon och intensivt röda. Mycket fågel att titta på och alla vackra höstfärger. Men folktomt. Trots att den vackra plats där jag fiskade är lätt att ta sig till och ligger intill ett stort fritidshusområde hade jag den alldeles för mig själv denna söndagseftermiddag. 

Pålandsvind

En etablerad "sanning" inom kustfisket efter havsöring är att pålandsvind är bra. Teorin är att den driver in bytesfisk mot stranden och rör upp vattnet så att det finns mat för bytesfisken och öringen blir mindre skygg. Och så kanske det är. Ibland.

Det behövde inte blåsa in mot land särskilt länge för att stranden skulle se ut så här och vattnet utanför som grönsakssoppa.

Men det där med att vinden skulle driva in bytesfisken... stämmer väl bara om den ligger och flyter på ytan? Eller? Och att en massa skräp i vattnet gör öringen mindre skygg låter förvisso bestickande. men eftersom öringen i sin jakt är beroende av synen så måste det väl bli svårt att jaga när lösryckt tång och annat skräp skymmer sikten? Och för fiskaren känns det rätt hopplöst att, när man lyckats få till ett halvlångt kast i motvinden, efter bara något varv på veven känna hur betet är fullt av släke (gotländska för tång, sjögräs och annat som växer ute i vattnet).

En sak som pålandsvinden driver in är ytvattnet och det kan vara bra eller dåligt. På sommaren är ytvattnet ofta varmt och pålandsvind ger behagligt badvatten men för varmt vatten för att öringen ska trivas. På vintern kan det vara tvärtom men med samma resultat. Det kalla ytvattnet kan om det trycks in mot stranden göra temperaturen alltför bister för att öringen ska trivas där.

Som så många andra "sanningar" är den som säger att pålandsvind ger bra fiske alldeles för enkel. Vinden är bara en av de många faktorer man måste ta med i beräkningen. Själv har jag haft bra fiske i såväl på- som frånlandsvind och även i stiltje. Alltid när jag fått fisk har jag varit ute och fiskat och det är nog det enda jag med säkerhet kan säga om fisket: Det är bara när man har en krok i vattnet man kan få napp!

Söndagsfina

Ambassadeur 2500 C är så nära fulländad som något av människan skapat kan vara. And one doesn´t mess with perfection! Fast... det gör man ju. Så tack vare vår inneboende klåfingrighet finns det även varianter som 2500 CS Rocket (i en mörkare grå färg än originalet och med mässingsstativ, vilket gör den om möjligt ännu tuffare) och 2500 CI (med IAR och här i en läcker gyllene färg).

Det här är rullar man tar ut på söndagsfiske. Och idag är det söndag. Titta och njut!

Fem säkra kort för abborre

Abborren är förmodligen vår främsta sportfisk och tagen på lätt utrustning (och där träffade ABU rätt med sitt Fiske 1, dvs spön för beten upp till 15 gram) ger en kilofisk en minnesvärd kamp. Dessutom är abborren inte bara vacker utan också synnerligen smaklig. Om du inte redan kan konsten så se till att lära dig att "byxa" abborre. Dubbelpanera sedan de benfria filéerna och servera med färskpotatis, stuvad spenat, en citronklyfta och kall pilsner. Bättre än så kan knappast ett fiskafänge sluta.

En liten Relax i färgen motor oil på en jiggkrok är det bete jag nästan alltid börjar med när det är abborre som står på menyn. Eller önskelistan. Den här shadjiggen kan fiskas som bottenstydsande jig eller som simbete (swimbait) på valfritt djup. Exakt vad det är som gör just den här grönbruna färgen så attraktiv för abborren vet jag inte men det är heller ingen kunskap jag behöver. Det räcker gott med att veta att.

Spinnaren var, innan mjukisjiggarna slog igenom, abborrbetet nummer ett och många anser att den fortfarande är det. Själv är jag kluven, men får jag ingen fik på min motor oil-färgade Relax är det ofta en spinnare jag gräver upp ur betesboxen. Wipp i färgerna på bilden och i valfri vikt 7-15 gram kastar långt och fiskar bra.

En till skedspinnare? Ja, för så bra är de och bättre abborrbete än Mepps Aglia, 6,5 gram, i koppar med röda prickar finns knappast.

En gul twister, curly tail eller vad man nu vill kalla den bör inte saknas i abborrfiskarens betessortiment. Riggas oftast på en lagom stor jiggkrok i lämplig vikt (ochvad som är lämpligt beror mest på hur djupt det är där man fiskar). Alternativt kan den fiskas med dropshot-rigg. Eller texas- eller carolina-rigg. Eller någon annan rigg. Kort sagt ett mångsidigt användbart bete.

När abborren jagar i ytan (och det ser man ofta på hur löja eller nors spritter i ytan i sina försök att undkomma eller när den flyende bytesfisken ger upphov till sk måsdyk) är ett kompakt och blankt bete som kastar långt och kan tas hem i ett rasande tempo - dvs lika snabbt som de för sitt liv flyende löjorna simmar - rätt medicin. Acme Kastmaster är ett sådant drag. Ett alternativ är Ven i 10-gramsstorleken. Silver är den färg som gäller.

Mepps Lusox

Pendelspinnaren är ett ofta förbisett gäddbete. Den är suverän när gäddan står djupt och när branter ska fiskas av. Konstruktionen med det tunga huvudet som är ledat mot skedens axel gör att skeden spinner när betet sjunker. Detta medför en fallskärmseffekt, dvs den spinnande skeden gör att betet sjunker långsammare, samtidigt som spinnaren fiskar även under sjunkfasen. Pendelspinnaren är (som) gjord för sk trappstegsspinn och alltså idealisk för landfiskaren när han står på en strand utanför vilken bottnen sluttar mot djupet.

Få beten ger så säkra krokningar som en pendelspinnare, detta eftersom "kroppen" består av rostfri pianotråd som inte ger fisken något att "bända" mot. 

Den svenska klassikern är ABU:s Mörrumspinnare men till gäddfisket håller jag Mepps Lusox för att vara den bästa.

Låt gasledningarna vara sprängda

De ryska gasledningarna i Östersjön var, som så mycket annat våra politiker är inblandade i, en synnerligen usel idé och nu när ryssarna (vem annars?) sprängt dem är det dags att göra om och göra rätt. Riv skiten! Eller låt den ligga oanvänd om det har mindre miljökonsekvenser.

Och sprängningen leder till att de miljö- och klimatrisker vilken idiot som helst (med uppenbara undantag...) insåg från början nu realiseras. Ännu en käftsmäll för den redan så gott som utslagna Östersjön.

Redan bygget av ledningarna hade allvarliga konsekvenser för den marina miljön och faunan och det massiva metanutsläpp (metan är huvudingrediensen i det vi kallar naturgas) som nu sker är kanske inte mycket värre än det som skulle skett om gasen kunnat brännas nere i Europa (även om det sker till ingen nytta). Den mesta gasen lär efter vad jag förstått lösas upp i vattnet vilket väl, rimligen, innebär att det blir förorenat på ungefär samma sätt som om man hällt ut bensin? Bra är det under alla förhållanden inte.

Så bra är det inte att ledningarna nu sprängts. Bäst hade varit om de aldrig byggts. När det nu är som det är så låt det vara så. Reparera dem inte. Ett misstag blir inte bättre av att man upprepar det.

edit. https://www.youtube.com/watch?v=J5uWOvdTKh4