Matematik och fångstkvoter

Om falsk matematik sjöng salig Peps på sjuttiotalet och det räknesättet tillämpas än idag. Av, bland andra, våra politiska makthavare, till exempel när fiskekvoter ska fastställas. Och visst, ett tag kan man hålla på att trixa och fuska men inte hur länge som helst. För noll och noll ÄR noll. ocn nol, noll, noll, noll, noll!

Om hur det gick till när EU nyligen beslutade att industritrålarna ska få fortsätta sitt utrotningsfiske i Östersjön kan du läsa här. Gör det. Titta gärna också på den här videon om hur illa beställt det är med östersjöbestånden av sill och strömming.

Orsaken till att politikerna fuskar med matematiken? Precis som Peps så är jag övertygad om att det i grunden handlar om pengar. Eller om ekonomi, som man säger för att det ska låta finare. Ordet ekonomi stammar från den gamla grekiskan och betyder hushållning, dvs raka motsatsen till den man håller på med. Men, som Orwell konstaterade, det går bra att fuska med språket också...

Så illa är det

Mekanismerna bakom den först nu så uppmärksammade klimatkrisen - uppmärksammad i bemärkelsen att politiker snackar om den, inte att de faktiskt gör något verksamt och relevant för att avvärja eller åtminstone lindra den - var väl kända när jag föddes i slutet av femtiotalet. Miljögifterna uppmärksammades av Rachel Carson i hennes "Tyst vår" som kom ut i början av sextiotalet. När jag i slutet av samma årtionde gick i mellanstadiet minns jag att vi besökte en utställning på Upplandsmuséet om den skenande befolkningsutvecklingen och de förödande konsekvenser den förutspåddes få. Vi var då närmare fyra miljarder, dvs hälften så många som nu, människor på planeten.

Vissa miljögifter, de som hade de mest uppenbara och akuta effekterna, har man minskat men i övrigt och på det stora hela har inte mycket hänt utan vi glider allt närmare kanten av det sluttande plan mänskligheten befinner sig på. De som bestämmer ser mera till börskurser och valresultat än till de större realiteterna. Därför är det så illa som beskrivs i den här filmen. Och värre lär det bli.

13 Fishing Inception SZ

Tycker du att bilden till vänster ser bekant ut så beror det på att jag postade den redan i fredags. Ett av skälen (om man nu behöver sådana) till att jag gett mig ut var just att testa den här giftgröna rullen från 13 Fishing, Inception SZ, som är en av de (alltför) många små baitcasters jag tagit mig för att testa.

Den här centrifugalbromsade rullen är, om man gillar färgen, riktigt trevlig och kastar alldeles förträffligt. Även slirbromsen verkar fungera bra men är ännu inte testad i skarpt läge. Av oklar anledning lägger den upp linan något ojämt, dvs det är marginellt mer lina till höger på spolen men det tycks inte påverka vare sig kastegenskaperna eller funktionen i övrigt (men irriterar naturligtvis perfektionisten inom en). Plus för de rejäla och greppvänliga handtagen i någon slags hårdgummimaterial.

Den uppmärksamme ser att det sitter monofil nylon på rullen och det beror på att jag inte ids fiska med flätlina när temperaturen ligger runt eller under nollan. Livet är bängligt nog utan att man ska behöva jäklas med isbildning i spöringar och linspridare...
 

Äntligen!

Det blir inte alltid som man tänkt sig. Själv hade jag tänkt mig att fiska en hel del under hösten men så blev det inte. Idag var första gången på över en månad (!) jag blötte en krok. Förresten så blötte jag en hel del mer än så eftersom regn tvang mig att avbryta övningen.

Det är bara att inse att det är höst och att klä sig därefter och hade jag bara tagit på mig den vackert orangea Grundénsjackan i stället för att låta den ligga i baksätet så hade passet blivit både längre och mer angenämt.

På´n igen, jag tror den andas

Eftersom strömmingen inte är helt utrotad ännu beslöt våra politiska makthavare (EU) att fisket ska få fortsätta. Vad ska man säga? Att det spelar mindre roll eftersom det ändå kommer att gå åt helvete med klimatet (som de inte heller lyckas göra något åt)?

Downsize

Ska de större havsöringbetena (26 resp 27 gram) få ge plats för de mindre (12 gram)?

Downsize är ett ord som hörts ofta under det senaste decenniet och då från gäddfiskare som som (antagligen bokstavligen) tröttnat på att dänga beten vilkas vikt räknas i hekton snarare än gram. Det handlar alltså om en reaktion på de överdrivet grova utrustningar som plötsligt kom i ropet mot slutet av det förra årtusendet. 

Lättast möjliga utrustning var förr och är fortfarande för mig en av de saker som definierar sportfiske.

Själv ägnar jag mig mest åt att jaga efter havsöring längs kusten men även där kan man säga att en downsizing ägt rum. Under glasfibererans sjuttiotal var ett tvåhandsspö nästan definitionsmässig ett "Fiske 3-spö", dvs klassat för betesvikter upp till runt 60 gram. Nu har vi tillgång till lätta och välkastande tvåhandsspön som kastar betydligt lättare beten och dessutom är det ju så, att man inte nödvändigt måste använda tvåhandsspön. Ett modernt, välbyggt, sjufotsspö räcker för det allra mesta och vadar man så når man ju dit man behöver kasta även med ett femfots UL-spö (och åtminstone jag kastar längre med ett sådant än vad jag gör med mina flugspön...).

Så det kanske är dags att gallra i betesaskarna och spögarderoben? I höst ska jag i alla fall ge de lättare grejorna chansen.

Bra om C&R

Länsstyrelsen Gotland ska nu få litet beröm för vad de på sin (något svårnavigerade) hemsida skriver om C&R:

"Att släppa tillbaka den fisk man fångar har blivit alltmer vanligt inom sportfisket.

Det kan finnas flera anledningar till att en fiskare släpper tillbaka fångad fisk. Ibland är det ett personligt val med syfte att minska negativ påverkan på fiskbestånd, ibland görs det enligt lag eftersom vissa arter har ett minsta tillåtna längdmått (minimimått) som måste följas eller för att fiskarten man fångat är fredad under en viss tid på året. Oavsett om du väljer att släppa tillbaka din fångst eller om du är tvungen till det så finns det några enkla råd att följa som minskar påverkan på fisken.

• Om du vet att du kommer att släppa tillbaka fisken ska du försöka att minimera tiden mellan hugg och håvning. Detta är särskilt viktigt om det är varmt i vattnet.
• Havsöring som har lekt är extra känslig eftersom den har förbrukat mycket av sina näringsreserver under leken.*
• Använd enkelkrok eftersom det minskar skador, är enklare och går snabbare att kroka loss fisken och att du då kan undvika att ta upp fisken ur vattnet.
• Använd håv och då en håv med nät av gummi eftersom det skonar fiskens slemskikt.
• Undvik om möjligt att ta i fisken. Ha alltid med dig en tång så att du kan kroka av fisken direkt i vattnet eller i håven.
• Lyft helst inte fisken över vattenytan. Vill du mäta fisken så gör det i håven medan den befinner sig i vattnet. Ta inte upp fisken på land.
• Om du vill ha ett minne i form av ett foto så se till att det går så snabbt som möjligt och ta helst ett foto av fisken i håven eller i vattnet. Om du lyfter fisken ovan vattenytan så se till att fiskens totala tid i luften är så kort som möjligt. Helst under 10 sekunder!"

Kanske kunde man, när man nu ändå måste ordna med nya skyltar vid stränderna, få med dessa väl formulerade råd? Kunde vi sedan få folk att sluta upp med att mäta, väga och fota sina fångster och att nypa in hullingen på sina enkelkrokar så funnes det inte mycket att tillägga.

*Det här är ju, strängt taget, inget råd utan en upplysning. Ska den omsättas i ett råd (handlingsdirektiv) så skulle det väl närmast vara att undvika fiske i fredningsområdena och i dessas närhet även en tid efter fredningstiden (när man kan förvänta sig att fisk som överlevt leken och åter vandrat ut i havet är frekvent förekommande).