Spigg

Abborren är en fin fisk. Fin, rentav vacker, att beskåda, fin i stekpannan och alls ingen oäven sportfisk. Visst, de allra flesta pinnar man får på kroken är små, för små att göra annat med än att varsamt kroka av och slänga åter, men det finns riktiga klunsar och vem vet när storabbarn slår till?

Tillvaron som sportfiskare vore bra mycket fattigare om abborren inte fanns. Och finns gör den. Överallt. Året runt. I alla väder. När mina barn var små brukade jag läsa för dem och till favoriterna hörde Sven Nordqvists böcker om Pettson och Findus och min favorit bland dessa var den där gubben är sur men Findus lyckas få honom på gott humör genom att lura honom ut att meta abborre i gråvädret "en vanlig sketen tisdag".

Men det här inlägget handlar inte om mete utan om en väldigt fin liten, svensk (!), wobbler (eller crankbait som det tydligen heter nuförtiden). Spigg är namnet och modellen som kallas Spigg Original väger 10 gram. Den mindre modellen, kallad Lil Spigg väger 6 gram. Det finns större modeller också men nu var det ju via abborren vi kom in på ämnet så vi håller oss till de mindre storlekarna som passar bäst till det fisket och gärna då kombinerade med en UL-utrustning.

Naturligtvis fångar Spigg även annan rovfisk och finns det gädda där man fiskar är någon form av tafs en vettig, för att inte säga nödvändig, försäkring.

Wobblers av rapalatyp finns hur många som helst och redan de första wobblers Lauri Rapala täljde lär ha varit mer eller mindre kopior av en amerikansk förebild. Spigg är ett original (men man kan skönja likheter med Jorma Turunens wobbler Turus Ukko). Turus Ukko försvann från marknaden någon gång i slutet av förra seklet men lär åter vara i produktion. Hur det förhåller sig med Spigg känner jag inte till men jag tror att tillverkningen har upphört. I så fall är det synd, för det är ett förbaskat fint litet crankbait.