Behovsanpassning

När jag började fiska fanns det inga betesboxar. Däremot fanns det dragaskar i papp eller plast. Ofta använde man de pappaskar med plastlock i vilka bla ABU:s drag såldes och i en sådan ask, som lätt rymdes i byx- eller jackfickan, fick vad man behövde ha med sig i betesväg för en tur plats. Sedan kom dragaskar i hårdplast med fyra eller fem fack. Dessa dog ut när den första generationen mjukplastbeten slog igenom eftersom ftalaterna i dessa reagerade med hårdplasten så att resultatet blev en enda gegga av bete och ask. Mot slutet av sjuttiotalet kom så boxar (Plano mfl) i "wormproof" plast och som (även de minsta modellerna) rymde fler drag än vad jag i början av min sportfiskekarriär ens kunnat drömma om att äga. Eller föreställa mig att jag skulle behöva.

Det här är vad jag släpade med mig idag. På bilden syns inte det enda drag - en Gladsax kustwobbler - jag använde under de ca två timmar jag fiskade eftersom det när bilden togs satt på spöt. Kort sagt så hade jag alltså med mig betydligt flera drag än vad jag använde. Eller "behövde".

Nu "behöver" man system bestående av plana lådor med fack i olika storlekar och väskor eller ryggsäckar i vilka ett halvdussin sådana ryms. Jag äger själv ett antal sådana och visst är de praktiska. I vart fall när det gäller att förvara all den onödiga utrustning man dragit på sig. När det handlar om praktiskt fiske fungerar fortfarande det gamla konceptet med en liten ask som ryms i fickan förträffligt.