Alla som bryr sig om fisken i Östersjön bör läsa det här inlägget på DN Debatt, publicerat 2023-03-06, av Kerstin Johannesson, professor i marinekologi vid Göteborgs universitet och föreståndare för Tjärnö marina laboratorium och Stefan Edman, biolog, författare, tidigare miljösakkunnig i statsrådsberedningen, således personer som borde veta vad de uttalar sig om. Förresten borde även de som inte bryr sig läsa artikeln så får de, förhoppningsvis, upp ögonen för hur bedrövligt frågan sköts och har skötts.
Återigen pekas det storskaliga fisket med trål - ett rovfiske som skett och fortgår med ansvariga politikers välsignelse - ut som boven i dramat. Jag citerar:
"Staten äger fisken i svenska vatten, men beslut i riksdagen har i grunden förändrat rättigheterna att nyttja denna gemensamma resurs. Tidigare fördelades personliga kvoter till alla yrkesfiskare, men i dag kan en fiskare sälja sin kvot till någon annan.
Detta har ändrat fiskets struktur i grunden och lett till två olika typer av fiskeföretag. Å ena sidan det lilla företaget som fiskar kustnära och lokalt, och är beroende av att nyttjandet är långsiktigt hållbart.
Å andra sidan en handfull industrifiskeföretag som med mycket stora fartyg rör sig mellan vatten i Sverige och många andra länder. När ett fiskbestånd kraschar är det den lokale yrkesfiskaren som drabbas, medan de som opererar på en internationell arena kan flytta till nya vatten."
Författarna förordar fridlysning av större exemplar av olika arter vilket låter som en god idé även om det åtminstone för mig är oklart hur den i praktiken ska genomföras. De pekar också på problemet att fiskevårdande insatser av olika slag motarbetas på grund av ett otidsenligt regelverk.
Artikeln avrundas med krav på tillsättandet av en kommission med uppdrag att utreda följande frågor:
● Fridlys alla stora individer av fiskar och reglera uttagen med maximimått i stället för minimimått.
● Pausa utsjöfisket i Östersjön av strömming och skarpsill, i syfte att rädda de kustnära ekosystemen och det lokala fisket.
● Reglera säl- och skarvpopulationerna på samma sätt som man på land reglerar älg, björn, lo och varg.
● Miljökonsekvenspröva investeringar i nya fiskefartyg i stället för att bara göra kortsiktiga ekonomiska kalkyler.
● Utöka forskningen för att reducera dioxinhalterna i Östersjöfisk så att fiskråvaran kan användas till mat utan EU-dispens.
● Kräv samverkan mellan Hav och länsstyrelserna så att stödåtgärder utreds mot en bakgrund av hela ekosystemets behov, inte minst fiskens, och kräv att konsekvenser av uteblivna åtgärder också analyseras.
● Avsätt pengar och underlätta regelverket för restaurering av våra fiskbestånd.
Ett intressant och initierat inlägg i debatten om vårt vanskötta innanhav men det är inte sådana som saknas utan ansvarstagande från våra folkvalda makthavare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar