Ett anspråkslöst förslag

Mycket av det jag växte upp med har inom det moderna sportfisket ställts på ända. De etiska regler som, i olika skepnader, definierat vad som är sportfiske kom till slut att av Sportfiskarna upplevas som så besvärande att de sonika togs bort. Hur den demokratiska processen bakom det såg ut har jag ingen aning om men jag gissar att det var ett informellt beslut på tjänstemannanivå (och den som ids och bryr sig kan ju gräva i dokumenten och jämföra med hur det gick till när reglerna antogs). Detta skedde när förbundet satt sig i samma båt som redskapsindustrin och därvidlag tycks ju -även detta utan någon öppen diskussion eller med några tillkännagivanden - rättning mittåt ha skett. Vad stort sker sker ibland tyst.

En sak som skiljer det gamla sportfisket från det nya är att det förr ansågs vara helt i sin ordning att ta vara på (dvs nyttiggöra som mat) sin fångst och faktiskt var det litet tveksamt att dra upp fisk som man inte tänkte eller kunde använda. Nu har det som kallas catch and release vunnit insteg och vissa anser det vara näst intill mord att "bonka"  en matgädda men ser inga som helst problem med att under ett pass dra upp och kasta åter ett dussin eller fler fiskar.

En annan egendomlighet, som väl sammanhänger med C&R,  är att det som förr kännetecknade ett sportsligt fiske, dvs att drilla  stor fisk på lätta redskap, nu ifrågasätts. Fisk som(efter att helt i onödan dragits upp) ska återutsättas bör nämligen, sägs det, inte utsättas för en utdragen kamp utan halas upp så snabbt det bara går vilket förutsätter överdimensionerade redskap. Det är ändå själva hugget som är upplevelsen, rationaliserar det "moderna" gäddfiskets winschhalare.

Jag har, i all anspråkslöshet, ett förslag. Ta bort krokarna. Om fisken ändå ska släppas åter och drillning av fisk är förkastlig så är ju det logiska att eliminera drillning och landning. Även skador av olyckliga krokningar elimineras helt på på detta vis. Den elektrifierande upplevelsen av ett kraftigt påslag blir kvar för nog märker man när en krokodil hugger ens wobbler även om den sekunden efteråt spottar ut den. 

Catch and release är en halvmesyr - No catch - no release är framtiden! Vi som gärna äter gädda och inte tar mera än vad vi stoppar i oss kan ju fortsätta som tidigare.