Leta i den här bloggen

måndag 7 oktober 2019

Vart tog enhandskastet vägen?

När jag (av min far) invigdes i konsten att kasta med haspelspö och rulle var jag nio år gammal. Eftersom vi på den tiden varken hade smarta mobiltelefoner eller TV-spel och det sällan var något man ville se på den enda, svart/vita, TV-kanalen så var jag och min kamrater förmodligen starkare än våra sentida jämnåriga men en nioåring är ändå inte särskilt stark. Trots det så var det närmast en självklarhet att man (jag) höll det massiva Arjon glasfiberspöt med en hand och att spinnaren (som det oftast handlade om) kastades med en väl timad rörelse med underarm och handled.

Nu var det ett ganska vekt spö och det hade, som alla haspelspön på den tiden, en utpräglad helaktion. Till och med det korkklädda greppet på vilket den lilla mitchellrullen satt fäst med två aluminiumringar, böjde sig en aning när det gick som hetast till. Att man skulle kasta längre om man avvände båda händerna eller att det skulle behöves föresvävade varken mig, min far eller någon annan.

De av mina kamrater som fiskade med Abumatic använde också bara en hand när de kastade. Pistolgreppen på deras spön medgav inget annat. Tvåhandskast och tvåhandsspön (jo, de hette så) var något för lax- och kustfiske.

Dagens spön väger avsevärt mycket mindre än det massiva glasspö jag lärde mg att kasta med men ändå verkar alla, även stora starka karlar, behöva två händer när de kastar. Jag ser även UL-spön trakteras tvåhändigt. Såvitt jag kan förstå beror inte detta så mycket på att folk är klenare nu än på sextiotalet som att fisket blivit hårdare.

Inte hårdare så att fisken blivit vildare och starkare utan det handlar om hur spöna är byggda. De mjuka spöklingorna med parabolisk aktion är ersatta av styva spön med snabb toppaktion. Dessa sägs kasta längre men för att man ska få någon längd med ett sådant spö måste man ta i så att det swischar ordentligt om spötoppen och den del av klingan som överhuvudtaget böjer sig "laddas".

Själv vet jag inte om man kastar så  mycket längre med denna mer brutala stil och jag föredrar definitivt ett spö med helaktion när jag väl fått en stor fisk på kroken och ska drilla den. Men det där med drillning av fisk är inte heller rätt idag utan fisken ska halas in fortast möjligt. Det sägs vara skonsammare för den och det är viktigt att fisken ska vara i god form när vägandet, mätandet, fotograferandet och poserandet tar vid så att den åtminstone lever efter några minuter uppe på land när den släpps åter.

Själv slår jag ihjäl och tar ur fisken när jag fått den på land och vill jag inte göra det försöker jag kroka av den utan att lyfta upp den ur vattnet. Det tror jag är skonsammast. Och jag tycker att enhandskast är mer elegant än den kaststil som idag är på modet. Så jag fortsätter men det. Och hittar jag ett modernt spö med rätt aktion för sådant handhavande så är det definitivt köpläge. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar