KÄNN ɟän4, n. oböjl.
1) fisk. i uttr. meta (mete) på känn, meta (mete) med (kort, styvt) spö utan flöte men med tungt sänke (varvid man känner, då fisken nappar); jfr KÄNNA 8 a. SvJordbrB SötvFisk. 270 (1922). Om hösten, då man håller till på djupare vatten, metar man på känn. Landsm. 1926, s. 40.
Den troligaste förklaringen till att mete på känn enligt akademiens uppfattning uteslutande bedrivs på djupt vatten (med kort, styvt spö och tungt sänke) torde vara att det skrivits beklagligt litet, åtminstone fram till 1020-talet, om svenskt fiske och dess metoder. Så oavsett innehållet i SAOB är kännmete ett ord (googla gärna) och kan med fördel bedrivas även med längre spön, utan eller med lätt sänke och på grunt vatten eller som ytfiske. Så nu vet akademien och böoggens läsare det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar