Jo du Herman, jag funderar på det här med tafsar, egentillverkade och färdiga. I bland så ser jag att ni skriver att ni skarvar på en nylonlina eller längre tafs på linan som sitter på spolen och det är inte konstigt i sig. Det jag tänker på är att dessa tafsar skarvas på antingen med egen knut eller lekande men sedan går det väl inte att veva in linan med tafs/nylon fullt in utan tafsen/nylon blir hängande från sista öglan på spöt och ut? Och även om det går att veva in linan fullt in så blir väl kastet dåligt för att knutar alternativt lekande tar i ringarna. Jag har aldrig fiskat med tafs utan bara knutit fast mina drag eller ibland använt beteslås. Om du då har skarvat på en längre tafs/nylon så blir det ju hängande efter sista öglan. Jag skriver detta på mail för det är lite genant att fråga om detta och jag skäms lite över min okunnighet kring detta ämne. Det räcker att du får dig ett gott skratt än att hela forumet viker sig. Det eventuella skrattet bjuder jag på haha..
Låt mig börja med att klargöra vad en tafs är. Vi kan börja med att se vad den nu så förkättrade akademien skriver i sin ordbok, nämligen
lina; särsk. (fisk.) för fästande av krok l. drag l. bete vid rev: kort o. stark lina av annat material l. annan dimension än revens
Det rör sig således om en lina medelst vilken man fäster kroken eller draget vid reven. Reven är vad vi kallar huvudlinan. Ibland fiskar man utan tafs, dvs fäster betet eller kroken direkt i huvudlinan. När man använder tafs kan det vara av en rad olika skäl.
För de flesta sportfiskare är en tafs detsamma som en ståltafs avsedd för gäddfiske. Dessa tafsar (eng: wire trace) är vanligen gjorda av plastöverdragen wire och har ett lekande (i vilket huvudlinan knytes) i ena änden och ett beteslås i den andra. Många har alltid en (kort) sådan tafs vare sig de fiskar gädda eller något annat, detta för säkerhets och bekvämlighets (beteslåset) skull.
Metare har regelmässigt en kortare tafs mellan krok och huvudlina (eng: hook length). Oftast är denna tafs klenare än huvulinan, detta dels för att göra den så diskret som möjligt och dels för att man vid linbrott endast ska förlora kroken.
Flugfiskare använder alltid en tafs (eng:leader) av (taperad) nylonlina mellan fluglinan och flugan.
Vid bottenmete med tunga sänken och där maximalt långa kast eftersträvas (tex sk surf casting och karpmete på distans) används oftast en tunn huvudlina och en grov tafs (eng: shock leader) av nylonlina. Denna tafs är vanligen ca två spölängder lång.
De populära flätlinorna är, till skillnad från nylon- och flourocarbonlinorna, inte transparenta. De är dessutom ofta känsliga för nötning. Många använder därför en tafs (av nylon eller fluorocarbon) mellan huvudlinan och betet. Här förekommer såväl korta tafsar som tafsar av samma typ som de ovan nämnda sk shock leader.
En shock leader (sv: slaglina) måste, uppenbarligen, knytas direkt i huvudlinan på ett sätt som gör att den problemfritt löper genom spöringarna vid kast. För detta finns en rad specialknutar. Själv använder jag en knut som heter Slim Beauty. Det finns säkert andra knutar som är lika bra, men den här har jag lärt mig att knyta så att jag kan lita på den. För så är det med knutar, de är aldrig bättre än den som slagit dem.
För mig så har en tafs fram till nu, alltid varit en stålwire för gäddfiske som du beskriver i andra stycket. Det du beskriver efter andra stycket är mer eller mindre nytt för mig och intressant lärdom. Svaret på min kanske lite skruvade fråga får jag genom din beskrivning utav shock leader och hur den knyts samman med huvudlinan. Jag fastnade i tanken om sk slaglinan skulle hänga som en vimpel efter sista öglan på spöt. Den tanken kändes inte korrekt utan krävde ett svar som jag fått av dig nu. Med knuten Slim Beauty kommer lösningen och svaret på frågan och hela härligheten (shock leader) löper utan problem genom spöringarna tack vare Slim Beauty.. Tankevarvet är avklarat och hamnar i mitt arkiv för teoretiska kunskaper. Tack för det Herman...
SvaraRaderaJag knyter den såhär (men utan att lägga huvudlinan dubbel.
SvaraRaderahttps://www.youtube.com/watch?v=RdTqokaH6EU
Mycket bra fråga! Och ett lysande svar!
SvaraRadera