Crankbaits och andra abborrbeten

När jag var yngre använde man nästan alltid spinnare när det handlade om abborrfiske. Visst, någon gång användes ett litet litet skeddrag och i Napp & Nytt kunde man läsa att 12-gramsversionen av Hi-Lo var ett effektivt bete för stor abborre, men vad kunde rimligen vara mer effektivt än en ABU Reflex? Det skulle i så fall, möjligen, vara en Myrspinnare eller kanske en Mepps, men abborrspinn bedrevs med spinnare. Så var det bara. Varför krångla till det? Dessutom fick man ju tre-fyra spinnare för vad en Hi-Lo kostade så man behövde ju inte direkt vara civilekonom för att göra den cost-benefitkalkylen.

Så, på sjuttiotalet, kom mjukplastjiggarna och visade sig vara mycket dugliga abborrbeten. Dessutom var de billigare än spinnarna. Kombinationen av jiggens konstruktion och de relativt låga kostnaden medgav ett mer aggressivt fiske, dvs man kunde (och hade råd med att) fiska nere i den vegetation där abborrarna ofta finns. Sedan lärde vi oss att man kan tackla diverse mjukplastbeten så att de är mer eller mindre helt vasskyddade. Med en plastmask på en texas- eller carolinarigg kunde man bärga abborrar från platser från vilka en Reflex aldrig återvänt. Kort sagt så har mjukisarna nu mer eller mindre tagit över spinnarens ställning som det självklara betesvalet när det handlar om abborrspinn.

Då plötsligt dyker wobblern upp på scenen igen. Fast nu har det gamla ursvenska namnet wobbler bytts ut mot det amerikanskklingande crankbait. Säljer väl bättre så, får man förmoda. Kanske är det ett led i de ständigt pågående försöken att bassifiera vårt nordiska abborrfiske. Det verkar ju börja få framgång och fler och fler wannabees poserar, såväl på nätet som ute vid fiskevattnen, med sina små multirullar i sina plåtbåtar, utklädda till NASCAR-förare. Det kan man ju, beroende på  läggning och sinnesstämning, dra på munnen åt, gråta en skvätt över eller ignorera. De små wobblerna, däremot, är värda uppmärksamhet. Inte så att de är mer effektive än jiggarna - eller spinnarna - med de kompletterar dessa. För även om jag lärt mig att uppskatta jiggarnas och mjkplastbetenas förtjänster så har jag fortfarande alltid med mig några spinnare när jag ger mig ut på abborrfiske. Några wobblers får också rum i fiskeryggan. Sedan finns det ju ett, sommartid, oerhört effektivt abborrbete som man sällan hör talas om. Men det tar vi en annan gång.

edit. Crankbait syftar på ett bete (en wobbler) avsedd att tas hem genom att man vevar på rullen i mer eller mindre jämn hastighet. Crank betyder vev eller att veva. För att fungera som crankbait ska wobblern ha en så att säga inbyggd rörelse. På motsvarande sätt syftar jerkbait på en wobbler som är avsedd att tas hem genom att man rycker med spötoppen på ett sätt som ger betet en lockande rörelse i vattnet. Sådana beten saknar mer eller mindre inbyggd rörelse och om man vevar hem dem går de som en död fisk i vattnet. Sedan har naturligtvis någon marknadsavdelning kommit med uttrycket twitchbait (som mer eller mindre betyder detsamma som jerkbait).