Brusa högre lilla å

Den, såvitt jag kan minnas, första fisk jag fångade var en mört. Den tog på deg (eller om det var hopkramat innanmäte från ett franskbröd) nedströms Islandsfallet i min barndomstad Uppsala. Det var alltså Fyrisån som, en solig sommardag i slutet av sextiotalet, var skådeplatsen för min debut. Visst blev det litet fiske i ån även därefter men annars kom mitt fiske huvudsakligen att bedrivas vid östersjökusten, närmare bestämt Gotlands ostkust. 

I vuxen ålder bodde jag en tid i Skellefteå och då blev det en del fiske efter öring (vid Lejonströmsbron men annars har jag ingen egentlig erfarenhet av fiske i strömmande vatten. De senaste dryga trettio åren har jag bott i Norrtälje och mitt kontor ligger alldeles intill den å, Norrtäljeån, som förbinder sjön Lommaren med Norrtäljeviken. Jag ser alltså ån mer eller mindre varje dag och bor några få minuters promenad ifrån densamma, men bortsett från att jag någon gång (för länge sedan) metat lake där så har jag när det varit dags att fiska begett mig ut till kusten och antingen stått på någon strand och kastat efter havsöring eller kajkat runt i innerskärgården, ute efter gädda, gös och abborre.

I morse promenerade jag längs ån (sträckan från lasarettet till mitt kontor som ligger vid Stora Brogatan. Där finns många intressanta platser som är mer eller mindre lätt åtkomliga för en fiskare. Mellan lasarettet och Lommaren finns det ännu fler. Sträckan mellan Elverksbron och Societetsbron är endast för flugfiske men hamnen är ett populärt ställe (och där har jag faktuskt metat abborre). I flera år har jag haft det fiskekort som krävs. I år ska det bli av. Min lilla å ska få brusa högre.