Håller linan?

En vanlig missuppfattning (särskilt bland nybörjare i fiskets ädla konst) är att man för att fånga en fisk på tio kilo behöver en lina som håller för minst tio kilo. Så är det naturligtvis inte. Vad fisken väger uppe på torra land är helt irrelevant (såvid man inte får för sig att lyfta fisken i linan för då brister den om fiskens vikt överstiger linans brottstyrka).

I vattnet är fisken i princip viktlös, dvs dess densitet är densamma som det omgivande vattnets. Den påfrestning linan utsätts för med en fisk på kroken beror på vilka krafter fisken och fiskaren utsätter den för (och hur rullens slirbroms är inställd).Här gäller Newtons tredje lag*, dvs den som säger att varje kraft en kropp applicerar på en annan kropp ger upphov till en lika stor motkraft.

Är linan tunn och klen och fisken stor och stark så finns en risk för att linan brister, nämligen om fiskaren antingen själv drar så hårt i linan, mot fiskens motstånd, att linans brottstyrka överskrids eller om fiskaren (som ju kontrollerar skeendet eller i vart fall hur slirbromsen är inställd) tillåter fisken att utsätta linan för en sådan påfrestning. Låter man bli att göra detta så håller linan. Då är det ingen ko på isen alldeles oavsett hur stor och stark den fisk som nappat är. Inte förrän all den lina rullens spole rymmer dragits ut är det någon risk för att linan ska gå av.

Knepet är alltså att lära sig att reglera den kraft som linan utsätts för. Ett lärorikt experiment (som kräver en medhjälpare) är att rigga upp ett spö och sedan med detsamma dra (som man skulle göra mot en kämpande fisk) linan, vars ände är fäst i en lämplig våg, åt sig. Medhjälparen, som håller i vågen, ropar ut vilken dragkraft den registrerar. På det sättet lär man sig att identifiera tex hur 1,5 kg känns. 1,5 kg är löjligt litet jämfört med brottstyrkan hos de flesta linor som används. Men det känns (hävstångsverkan) rätt mäktigt i spöhandtaget.

*Newtons tredje lag säger att krafter alltid kommer parvis, och att varje kraft har en reaktionskraft.