Drill, baby, drill

"Trots alla våra globala avtal och överenskommelser som den som slöts på COP29 i Baku i natt, fortsätter utsläppen att öka – de fossila koldioxidutsläppen beräknas växa med 0,8 procent i år. Omställningen, den omtalade ”gröna”, har med andra ord inte börjat än."

Citatet ovan är ur Jonathan Jeppssons krönika i Aftonbladet. Minns ni Parisavtalet? Det skapade rubriker och, under en kortare tid, entusiasm (innan de mer lättlurade insett att det i vanlig ordning bara handlade om skitsnack från och fototillfällen för världsledarna) och sedan avtalet trädde i kraft har, med ett litet dipp i kurvan under coronapandemin då flygen stod stilla och befolkningen i många länder i princip hade utegångsförbud, utsläppen av växthusgaser såväl som jordens medeltemperatur stadigt ökat. Och värre lär det bli, för vid det ovan nämnda mötet i Baku visade kol- och oljekramarna framfötterna och någon utfasning av fossila bränslen lär det inte bli tal om. I ett av de länder vars utsläpp har störst betydelse i sammanhanget tillträder efter årsskiftet en president som tror att det är en bluff att vad vi gör påverkar klimatet och på "clean coal". Han har också gått till val på, bland annat, "drill, baby, drill".

 

Att Trump blivit vald innebär, rimligen, att åtminstone drygt hälften av USA:s röstberättigade medborgare anser att han för en rimlig och vettig politik. I andra länder vilkas utsläpp är av stor betydelse som Kina och Ryssland spelar det ingen roll vad folk tycker och i länder som vårt eget tycker folk att det är viktigare med låga bränslepriser och att polisen ser till att inga klimataktivister hindrar rusningstrafiken. Det går, kort sagt, åt pipsvängen i en tallpinnekärra.