Som i snacket som länkas i det här inlägget: https://oldschoolsportfishing.blogspot.com/2018/03/nattradio.html Där sägs det att en Ambassadeur är bra nog. Behöver du trimma något så är det troligtvis din kastteknik.
Ovanstående kommentar (till det här blogginlägget) rymmer en stor sanning. Visst kan man, på marginalen, vinna något på att börja byta ut delar i sin Ambassadeur men att göra så innan man sett till att man kan ta ut maximalt av vad den kan ge i standardskick är en tveksam affär. Inom golfen är det ett känt fenomen med tämligen odugliga spelare som försöker att köpa sig ett spel istället för att lära sig spela (och det förhållandet är väl, strängt taget, vad golfindustrin lever på) och samma fenomen förekommer i alla tekniksporter. Visst har materialet betydelse men först om man kan tillgodogöra sig det.
Det första man bör göra är att se till att den standardrulle man har är i gott skick. Man måste oftast plocka isär den och tvätta delarna (i kemiskt ren bensin), återmontera och smörja. Hur man ska smörja beror vad man har för prioriteringar. Litet som med en bil. Hur och hur ofta man servar den skiljer sig rätt mycket mellan en familjebil och en racerbil. Talar vi om maximal prestanda får man ge avkall på bekvämligheten och serva sin rulle, i vart fall högfartsdelen (spolens lagring, mellanhjul och linspridarmekanismen), rätt ofta, med rätt avpassade smörjmedel och minimal smörjning. Vill man behöva serva den högst en gång per år (eller mer sällan än så) kan man tjoffa i så mycket olja man vill men för mycket olja i ett lager bromsar. Det gör även för tjock olja. På gott och ont är rullar från fabrik oftast översmorda. Köper man en gammal rulle kan smörjmedlen vara lika gamla och har ofta förlorat mycket av sina smörjande egenskaper.
Här - på trivsamma Stocklycke vandrarhem - får sig högfartsdelen i kamrat Håkans Rocket en expertmässig översyn.
Nästa steg bör vara att hitta ett lämpligt spö till sin rulle och det fiske man tänker bedriva. Man kan naturligtvis kompromissa men gör man det så kommer det att gå ut över, bland annat, kastlängden. Bortsett från vad spöt får kosta (dyrare är, på det stora hela, bättre) så handlar det om längd och vilken kastvikt spöt är optimerat för. Längden är enkel att mäta men vid vilken betesvikt spöt kastar bäst litet knepigare att få grepp om. Optimum är ett tämligen exakt värde, tex 45 gram, men så stär det sällan på spöt (och det som står där är ändå bara siffror). Har tillverkaren märkt spöt med "casting weight 20-60 grams" så betyder det inte att spöt kastar lika bra med alla vikter inom intervallet utan, i bästa fall, att det är användbart för att kasta dessa vikter. Eftersom olika kastare har olika teknik och fysik tillkommer ytterligare variabler. Det spö som för mig är perfekt till en viss vikt kan en annan kastare tycka passar bättre till en något lägre eller högre vikt. Som nästan alltid måste man själv testa , men det kan man inte göra innan man är en hyfsat kompetent kastare. Därför kan gamla tumregler som (1) att optimum ligger på ca 75% av den maximala kastviket eller (2) att man får den optimala kastvikten om man adderar den lägsta och den högsta angivna vikten och delar summan med två. För ett spö som är klassat 20-60 gram skulle optimum alltså ligga runt 40-45 gram.
Til sidst og syvende så hänger dock kastlängden på hur bra man kastar. Här finns det inga genvägar. Man måste helt enkelt träna. Dessbättre är det ju något man gärna gör. Men det handlar inte bara om kvantitet. Gör man tiotusen kast med usel teknik och utan eftertanke blir man inte ett dugg bättre (utan nöter bara in en felaktig teknik).
Håller med...Skulle vilja se när du lägger ut ett kast lika långt (eller längre) med rätt spö, lina, bete och kastteknik som de yngre inte har en aning om.
Lågprofil, styft spö med toppaktion, tjock flätlina. Lycka till boys!
I helgen hade jag kastfest med en Ambassadeur SM 5600 CL (i standardskick men väl infiskad och korrekt smord) på ett tiofots ABU Baltic (dvs en nittiotalsutrustning). Nu fiskade alla andra jag såg (utom nyss nämnde Håkan som är absolut nybörjare när det gäller multirulle men med sin nysmorda Rocket kastade överraskande - inte minst för honom själv - långt och problemfritt) med haspelgrejor men vem/vad som kastade längst är det ingen tvekan om. Jämrans vad amban ylade!
Som i snacket som länkas i det här inlägget: https://oldschoolsportfishing.blogspot.com/2018/03/nattradio.html
Där sägs det att en Ambassadeur är bra nog. Behöver du trimma något så är det troligtvis din kastteknik.
Ovanstående kommentar (till det här blogginlägget) rymmer en stor sanning. Visst kan man, på marginalen, vinna något på att börja byta ut delar i sin Ambassadeur men att göra så innan man sett till att man kan ta ut maximalt av vad den kan ge i standardskick är en tveksam affär. Inom golfen är det ett känt fenomen med tämligen odugliga spelare som försöker att köpa sig ett spel istället för att lära sig spela (och det förhållandet är väl, strängt taget, vad golfindustrin lever på) och samma fenomen förekommer i alla tekniksporter. Visst har materialet betydelse men först om man kan tillgodogöra sig det.
Det första man bör göra är att se till att den standardrulle man har är i gott skick. Man måste oftast plocka isär den och tvätta delarna (i kemiskt ren bensin), återmontera och smörja. Hur man ska smörja beror vad man har för prioriteringar. Litet som med en bil. Hur och hur ofta man servar den skiljer sig rätt mycket mellan en familjebil och en racerbil. Talar vi om maximal prestanda får man ge avkall på bekvämligheten och serva sin rulle, i vart fall högfartsdelen (spolens lagring, mellanhjul och linspridarmekanismen), rätt ofta, med rätt avpassade smörjmedel och minimal smörjning. Vill man behöva serva den högst en gång per år (eller mer sällan än så) kan man tjoffa i så mycket olja man vill men för mycket olja i ett lager bromsar. Det gör även för tjock olja. På gott och ont är rullar från fabrik oftast översmorda. Köper man en gammal rulle kan smörjmedlen vara lika gamla och har ofta förlorat mycket av sina smörjande egenskaper.
Nästa steg bör vara att hitta ett lämpligt spö till sin rulle och det fiske man tänker bedriva. Man kan naturligtvis kompromissa men gör man det så kommer det att gå ut över, bland annat, kastlängden. Bortsett från vad spöt får kosta (dyrare är, på det stora hela, bättre) så handlar det om längd och vilken kastvikt spöt är optimerat för. Längden är enkel att mäta men vid vilken betesvikt spöt kastar bäst litet knepigare att få grepp om. Optimum är ett tämligen exakt värde, tex 45 gram, men så stär det sällan på spöt (och det som står där är ändå bara siffror). Har tillverkaren märkt spöt med "casting weight 20-60 grams" så betyder det inte att spöt kastar lika bra med alla vikter inom intervallet utan, i bästa fall, att det är användbart för att kasta dessa vikter. Eftersom olika kastare har olika teknik och fysik tillkommer ytterligare variabler. Det spö som för mig är perfekt till en viss vikt kan en annan kastare tycka passar bättre till en något lägre eller högre vikt. Som nästan alltid måste man själv testa , men det kan man inte göra innan man är en hyfsat kompetent kastare. Därför kan gamla tumregler som (1) att optimum ligger på ca 75% av den maximala kastviket eller (2) att man får den optimala kastvikten om man adderar den lägsta och den högsta angivna vikten och delar summan med två. För ett spö som är klassat 20-60 gram skulle optimum alltså ligga runt 40-45 gram.
Til sidst og syvende så hänger dock kastlängden på hur bra man kastar. Här finns det inga genvägar. Man måste helt enkelt träna. Dessbättre är det ju något man gärna gör. Men det handlar inte bara om kvantitet. Gör man tiotusen kast med usel teknik och utan eftertanke blir man inte ett dugg bättre (utan nöter bara in en felaktig teknik).
I helgen hade jag kastfest med en Ambassadeur SM 5600 CL (i standardskick men väl infiskad och korrekt smord) på ett tiofots ABU Baltic (dvs en nittiotalsutrustning). Nu fiskade alla andra jag såg (utom nyss nämnde Håkan som är absolut nybörjare när det gäller multirulle men med sin nysmorda Rocket kastade överraskande - inte minst för honom själv - långt och problemfritt) med haspelgrejor men vem/vad som kastade längst är det ingen tvekan om. Jämrans vad amban ylade!