De är rejäla pjäser, dessa gamla wobblers. Som referens kan ni ta den 200-grams torskpilk som hnger i mitten eller vykortet (på högkant) längst till vänster i bild.
I Ljugarn på Gotlands östra sida finns en liten fiskehamn. Eller kanske är den numera en fd fiskehamn. När jag växte upp (på sjuttiotalet) och fiskade i Lauviken alldeles söder om Ljugarn bedrevs det fortfarande yrkesfiske från hamnen i Ljugarn och där röktes även fisk, framförallt de berömda gotlandsflundrorna.
Flundror intresserade mig föga (även om jag åt dem med förtjusning). Nej, det var huvudsakligen gädda jag var ute efter och på den tiden fanns det gädda i viken. Mycket gädda. Och grov.
Själv har jag aldrig bekänt mig till den skola som säger att man bör ha stora drag om man är ute efter stor fisk. De allra flesta av mina gäddor har jag tagit på skeddrag som varit mellan 50 och 75 mm långa och den allra största tog jag på just ett fem centimeter långt Kaleva. I Ljugarn...
Men när jag för några år sedan tittade in i det lilla anspråkslösa muséum som inrättats i en av bodarna i hamnen och fick syn på de gamla spruckna, de flesta uppenbart hemsnidade, träwobblers som hängde på en vägg var det inte utan att jag började undra om gäddfisket i viken varit ännu hetare några decennier innan jag själv härjade där. Jag menar, de där betena var ju knappast avsedda för snipor... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar