Så mycket bättre 2: Spön

Jag är betydligt mer imponerad av utvecklingen på spö- än på rullsidan. Jag fiskar ofta med en några decennier gammal rulle på ett modernt spö men aldrig tvärtom. Även om det gjordes en del riktigt bra glasfiberspön för en fyra, fem decennier sedan och hur mycket jag än gillar aktionen i en välbyggd glasfiberklinga så satte materialet begränsningar för vad som kunde uppnås. Framför allt blev längre spön, särskilt om de skulle vara relativt styva, snabbt för tunga för att vara njutbara att fiska med under längre sessioner. Jag har i min ägo en verklig kastkanon från den tiden, nämligen ett ABU Atlantic 480, ett tvådelat 10´6´´ långt spö som klarar att kasta uppåt 100 gram. Det väger 480 gram och eftersom rätt många av de grammen sitter i den övre spödelen så krävs det både muskelstyrka och teknik för att hantera ett sådant spö.

Längre glasfiberspön för det lättare fisket fick en flugspöliknande aktion (och då talar jag om den tidens flugspön. Men höll man sig inom de ramar materialets egenskaper satte så gick (och går) det att bygga fantastiska glasfibespön. Själv fiskar jag fortfarande gärna med ett 7 fots Peteke & Morton klassat för beten 7-20 gram. Det har en avancerad tapering och en, för glasspön, mycket snabb aktion. Dessutom är det trevligt att titta på.

Dagens spön är emellertid bättre, eller kan i alla fall bygga bättre än vad som var möjligt under glasfibereran. Svårigheten är snarare att välja rätt och här är problemet att de som tillverkar och säljer spön ägnar sig betydligt mera åt att leverera försäljningsargument än relevant information. Särskilt för den mindre kunnige sportfiskaren är det därför svårt att göra "informerade val". Ett annat problem är att den svenska marknaden är så otroligt likriktad. I stort sett allt som säljs är mainstream och de senaste åren har ledorden varit snabb aktion och låg vikt. Snabb aktion är bra ibland men inte alltid. Låg vikt är i sig oftast en fördel, men den åstadkoms genom att man bygger spön med tunnare gods i klingans väggar vilket, i sin tur, kräver större precision i tillverkningen (lägre toleranser) för att inte hållbarheten ska bli lidande. Detta är inte gratis men marknaden tycks kräva billiga spön. Att saker är billiga är ju i och för sig trevligt men det finns skäl att se upp. Man kan naturligtvis ha tur, men om man väljer mellan två spön med till synes identiska egenskaper men olika prislappar så är det långt ifrån givet att det billigare spöt är det bättre köpet. På motsvarande sätt kan ett något tyngre spö vara ett tryggare alternativ än det allra lättaste.

Idag kan man bygga långa spön för lätta vikter utan att dessa blir vare sig för mjuka i aktionen eller för tunga. Jag fiskar rätt ofta längs kusten med 12-13 fots spön för vikter upp till ca 30 gram. En annan trevlig sak är att man kan bygga lätta spön för lätta beten men med ryggrad i klingan tillräcklig även för att sätta press på rejält stora fiskar. Och fortfarande finns det spön med långsam, progressiv, helaktion om man vill ha att sådant (men de är svårare att hitta än vad de var förr i tiden).