Lösningen på Julnöt 1

 ????????????????????????????????????

 

 

 

 

 ????????????????????????????????????

 

På bilden till vänster ses Leif Engström med 14,6 kilos gädda fångad i september på en Rapala Magnum CD18 (Blue/Silver) med svärtad sked utanför Askö, Trosa skärgård. Trosaskärgården var på den tiden Leif fiskade där - under sextio-, sjuttio- och - åttiotalen - ett gott fiskevatten för bla gädda (precis som Furusundsskärgården, Gotlands ostkust och i stort sett alla vikar, fjärdar och sund längs vår östersjökust).

Det var då. Svaret på nöten är att diagrammen visar hur det nuförtiden är med bestånden av abborre och gädda i vattnen runt Askö. Vill du fördjupa dig kan du läsa mera här.

Men åter till bilden! Vilken höstdag! Vilken vacker fisk! Och åtminstone jag blir varm av att se ett gammalt hederligt ABU Atlantic med en röd Ambassadeur påskruvad. Den lilla båten imponerar kanske inte på dagens gäddfiskare men låg på sin tid i det svenska gädd- och sportfiskets absoluta framkant, utrustad som den var med elektrisk trollingmotor och (förutsätter jag även om det inte syns på bilden) ekolod. Det gäddfiske han utvecklade handlade mycket om att identifiera bottenstrukturer som höll grov gädda, dvs vad han kallade topo-fiske, och förutsatte båt (med ekolod).

Vad utrustningen beträffar är att nämna, att Leif gärna spolade spunnen dacronlina på sina rullar, dvs en - precis som dagens PE-linor - stum lina. Med tanke på hur pass relativt mjuka de långa glasfiberspön som fanns att tillgå på sextio- och sjuttiotalen var så krävdes en stum lina för att säkert kroka krokodilerna. Vidare poulariserade han stora beten, vobblare som Cisco Kid, Bomber, Rapala Magnum och ABU Killer i de största storlekarna. Hans bok Gäddfiskarens Specialknep, som kom ut -72, är dessvärre mer eller mindre omöjlig att få tag på idag men han delade gärna och gratis med sig av sina "34 tips som gör dig till en bättre gäddfiskare". De håller än idag. Däremot hjälper dessvärre inga tips i världen när fisken är slut...