Vaccinium vitis-idaea

Lingon är gott. Och nyttigt. En definition av husmanskost är sådant man äter med rårörda lingon till. När jag var barn plockades det hinkvis med lingon som mamma gjorde sylt på och ibland rårörde. Hon gjorde även något jag vill minnas heter vattlingon och som man, helt enkelt, gör så att man fyller en butelj med först lingon och sedan vatten (som man kokat och låtit svalna) varefter man skruvar på kapsylen. Köpt lingonsylt eller rårörda lingon förekom inte i mitt föräldrahem.

Nu är det länge sedan jag plockade några lingon. Eller bär överhuvudtaget (om man inte ska räkna en näve vinbär jag norpade från en buske i somras). Tranbär har jag aldrig plockat. I vart fall tror jag inte det, men de är ju förvillande lika lingon så på den tiden man fyllde hinkar kan förstås ett eller annat ha slunkit med. 

Vaccinium vitis-idaea är det vetenskapliga namnet på lingon men jag har fastnat för det norska, tyttebär. Nu är bären på de så effektiva tyttebärskrokarna förvisso inga lingon utan rödlackerade plastpärlor, men ser ut som lingon gör de. Och jag är övertygad om att en tyttebärskrok är perfekt till dropshot-fiske på abborre, med eller utan något extra bete. om den teorin stämmer tänker jag ta reda på i helgen.