Jodå, det blev ett sista försök innanför Basteviksholmarna och nu var den där, makrillen. Det sprätte och kokade i ytan mest hela tiden men jag nöjde mig med en, inte särskilt stor, makrill som fem minuter efter det att den lämnat vattnet låg och fräste i oljan i min jägarpanna. Ytterligare några minuter senare låg den inklämd i en Hönökaka. Gudaspis! Makrill ska vara färsk och färdigstekt mindre än tio minuter efter det att den dragits upp är vad som menas med det. Färsk. Den alkoholfria Carlsberg som fick göra min lunchmacka sällskap var probably the best beer in the world och det trots att den inte var kyld.
Om jag velat hade jag kunnat stå där och dra upp makrill efter makrill efter makrill men jag var mätt och nöjd så jag stoppade istället min bästa majspipa och satt i min stol och tittade på aktiviteten (eller det av densamma som återspeglades i ytan). Ingen annan fiskare var på plats så det stim min lunch simmat i klarade sig utan ytterligare förluster.
I natt ska jag sova i en riktig säng (hos yngsta dottern i Hylteholmen, Upphärad) och i morgon styrs kosan hemåt men det blir omvägen över Vadstena för ett metepass med kompisen Håkan.
Men rubriken då? Jo makrillen tog min Tyttelys upphängarkrok (och ratade alltså den med en vanlig tyttebärskrok försedda Ven-pilk jag fiskade med) så nu är min nyskapelses effektivitet bevisad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar