Spika för spiltdörren!

När mina barn var små - nu är jag såväl morfar som farfar så det var ett bra tag sedan - hände det att vi på försommaren gav oss ut för att fiska strömming. Ett för småttingar synnerligen lämpligt fiske om det finns en vuxen som ser till att de inte trillar vattnet och hjälper dem att kroka av och ta reda på fisken. Då, när det var lätt att själv tillgodose hushållets behov av strömmning fanns det alltid sådan att köpa i butikerna, åtminstone i Norrtälje. Nu måste man normalt beställa i förväg och det är långt ifrån säkert att man får leverans.

Nu är det länge sedan jag fiskade strömming och det som förr var ett säkert vårtecken, att folk samlades på kajer och andra lämpliga ställen för att fylla sina hinkar, är det också många år sedan jag såg. Orsaken är försås att det är så ont om strömming och att de man till äventyrs lyckas fånga är så små att det är svårt att rensa dem.

Strömmingen är, eller var, huvudfödan för större delen av Östersjöns rovfiskbestånd och att dessa bestånd har havererat eller är på god väg att göra så är väl bekant. trots detta fortsätter industrifisket efter strömming, skarpsill och väl all annat fisk som kan malas ner till fiskmjöl med politikernas goda minne. Vanskötseln av Östersjön bara fortsätter och kraftfulla åtgärder lär vidtas först när det definitivt är för sent. Talesättet om att stänga spiltan när hästen redan rymt tycks vara vägledande för hur det hela hanteras. 

Nå, nu har i alla fall SLU tagit fram ett underlag som, svart på vitt, visar att hästen är på rymmen.

Utdrag ur sammanfattningen av SLU-studien:

"Ett återbesök till en av de tidigare stationerna vid Forsmark visade att medelfångsten av strömming under vår och försommar år 2022 var påtagligt mindre än vid motsvarande årstid under 1970- och 1980-talen. Den totala fångsten strömming år 2022 var endast 8 procent av fångsten i medeltal de tidigare åren, 1975–1988. Skillnaden var ännu mer tydlig för strömming av större storlek. Av den strömming som fångades vid Forsmark år 2022 var ingen fisk större än 25 cm. Medelfångsten vid en station vid Finbo, Åland, som också återbesöktes år 2022, var av samma omfattning som de tidigare åren, och i fångsten år 2022 ingick även strömmingar av större storleksklasser."

Utdrag ur DN:s artikel:

Gustav Hemming (C), skärgårdsregionråd i Region Stockholm och ordförande för det regionala fiskenätverket, skriver i ett meddelande till DN:

”Det är upp till bevis för regeringen! De har nu, i och med ordförandeskapet i EU, alla möjligheter att driva på för att stoppa monstertrålarna i Östersjön. Det kan vara nu eller aldrig för fisken i Stockholms skärgård”.

Min uppfattning är att frågan legat på regeringars bord i decennier och bevisen för deras ointresse och impotens är lika tydliga som ovedersägliga. Den sittande ministären har visserligen gett en tjuvfiskande stassekreterare sikessnöret men några krafttag eller ens uttalanden som ger vid handen att man prioriterar frågan om strömmingens fortbestånd har jag inte lyckats skönja. Industritrålningen lär upphöra först när man lyckats kvadda beståndet såpass att rovfisket inte längre lönar sig. Då är det, om det inte redan är det, definitivt för sent.