Toppknutet och handlina

Fiske med toppknuten lina förknippas oftast med mete efter småfisk men med rätt utrustning och teknik finns det ingen anledning att låta det stanna där. När man tagit bort rullen och därmed möjligheten att släppa ut lina åt en rusande fisk tvingas man lära sig mycket om hur spö och lina arbetar och kan användas för att kunna landa en tung och stark fisk. Dessa erfarenheter kan man sedan ta med sig och överföra till fiske där man använder en rulle. Kort sagt så bör man inte försumma praktiken med toppknuten lina och missade man den när man var grabb (eller tjej) så är det en god idé att ta igen den bristen nu. Och vi som hade sådana grejor som vår första utrustning mår också bra av att då och då återuppleva vår barndoms okomplicerade fiske. Dessutom är det ju förbaskat roligt!

Nästa steg är att fiska med handlina. Så metade jag ofta som grabb. Metreven förvarades i byxfickan. En mer transportabel utrustning kan jag inte föreställa mig, inte heller någon som är känsligare eller ger samma direktkontakt med fisken. Linan jag hade var av spunnen nylon (det här var på sextiotalet) och vit med en kort kroktafs av genomskinlig monofil nylon. 

Vid pimpelfiske sker ofta själva drillningen med linan hållen direkt i handen och eftersom det här ofta handlar om riktigt tunna linor krävs känsliga händer (och nerver av stål) om något större än en abborrpinne skulle kliva på.

Har man upplevt och klarat av att fånga stora fiskar med toppknutet och handlina är det nästan löjligt lätt när man får använda en rulle med fungerande slirbroms.