Kasta mat i sjön?

Förr - när jag var barn - fick man lära sig respekt för mat. Lek inte med maten, hette det och historien om flickan som efter att ha trampat på brödet blev förstenad fick man berättad för sig. Mina föräldrars generation växte upp under krigsårens ransonering och deras föräldrar under villkor som vi som lever nu och året om kan köpa färska grönsaker nog har svårt att föreställa oss. Under sjuttiotalet blev det bättre. Och sämre. I skolbespisningen fick vi lära oss att kasta mat. Vad de får lära sig i skolorna idag vågar jag knappt ens tänka på.

Det moderna, brittiskinspirerade, metet har inslag som är knepiga att förena med vad jag fick mig inpräntat som liten grabb. Det handlar främst om att dra upp fisk utan att ha för avsikt att ta hem och laga till den och om att för att fånga denna fisk kasta mat i sjön, dvs om fenomenen catch and release (C&R) respektive mäskning.

Om C&R har jag tjatat färdigt men mäskning har jag inte tidigare skrivit om. Det handlar om att kasta ut lockbete i vattnet före och under fisket. Jag är kanske (?) knäpp men för mig tar det emot att kasta fullt tjänliga livsmedel i sjön bara för att sedan dra upp och kasta tillbaka några mörtar. I ukrainakrigets spår kommer en global spannmålskris att följa och den kommer inte bara att leda till hungersnöd i fattiga länder utan även till att priset på det ströbröd som utgör huvudbeståndsdelen i de flesta sorters mäsk för mete trissas upp. 

En annan viktigbeståndsdel i några populära mäsksorter är fiskmjöl. Fiskmjöl är vad som håller fiskeindustrin i bla Östersjön igång när man fiskat sönder bestånden av kommersiellt intressanta arter som torsk. Men är man bekväm med att använda spannmål som skulle kunna mätta hungriga medmänniskor till sitt  nöjesfiske och att stötta industrifisket så  ser jag inga som helst problem med att mäska. Det är bara att ösa på...

Nå, nu har jag (som Fälldin uttryckte det) dagtingat med mitt samvete och köpt på mig några påsar mäsk men det tar emot att knåda bollar och kasta det i vattnet så jag kör fegisvarianten och bottenmetar med feeder. Dessutom fredar jag resterna av mitt allt sämre samvete med att systematiskt ta vara på de brödrester som uppkommer i mitt lilla hushåll genom att innan de möglar torka dem och sedan mala eget groundbait (som ströbröd heter på modern sportfiskesvenska). Dessutom äter jag då och då den fisk jag fångat. Stekt mört ör alls inte dumt.