Arter jag ännu inte fångat - Asp

Asp, Wilhelm von Wright

Latin är ibland enkelt. Asp, till exempel, heter på latin aspius aspius. Av det lär man sig, om inte annat, att svenska är åtskilligt mycket enklare än latin. Men det visste vi ju redan.

Upp till femton kilo ska de största exemplaren av denna vår största vilda karpfisk kunna väga och de exemplaren är naturligtvis rena rovfiskar. Så även om man inte fiskar riktat efter asp (vilket man bör undvika) så är det omöjligt att helt gardera sig mot att få en sådan på kroken om man fiskar efter andra rovfiskar (predatorer, av latinets predatores som betyder rovdjur, för er som har svårt för svenska) som abborre, gös eller gädda i vatten där det även simmar asp. Som Mälaren, Vänern och Hjälmaren med tillrinnande vattendrag. Det gör jag i och för sig mer sällan, men det lär hända att aspar ger sig ut även i Östersjön och då skulle ju olyckan kunna vara framme.

Det närmaste jag kommit är de gånger jag fått en stöddig - mellan ett och två kilo - kustid på kroken och de fiskarna kan kämpa. Det tar emot en smula att skriva det men faktum är att de gör så minst lika bra som fiskar med fettfena. Så nog vore det en häftig upplevelse att känna en stor asp böja spöt.

En i sammanhanget kul grej är att jag i min garderob har ett Shimano Yasei haspelspö avsett just för aspfiske, i vart fall står det så på spöt men å andra sidan så skrivs det ju så mycket dumheter...