Manlighet

När jag växte upp ansågs manlighet fortfarande vara en god egenskap, i alla fall hos män. Det fanns feminister - Grupp 8 mfl - men var alltså fortfarande helt OK att vara man och, till och med, manlig. Manliga politiker behövde inte stå till svars för att de var just manliga (men till svars som makthavare skulle de naturligtvis stå) och jag kan inte påminna mig att Fälldin, Bohman eller ens Palme (jo, jag känner till hans tal på 1972 års partikongress) deklarerade sig som feminister. Man kunde nämligen vara för jämställdhet utan att vara eller ens kalla sig för just feminist.

Vill man få klart för sig vad som är positivt värdeladdat är reklamen en bra barometer. Tyska D.A.M. körde på den tiden med en slogan som löd "Sport für den Mann im Mann". Och en ledande politiker kunde ogenerat röka pipa offentligt. Det betraktades till och med som manligt att göra så. Jag har inte sett D.A.M:s slogan i bruk på rätt länge nu, men fortfarande är cirka 99,5 % av de sportfiskare jag stöter på under mina turer... män. Så kanske är det fortfarande så att fiske är en sport för mannen i oss?