Nu har Cardinal 66:an fått ny lina inför säsongen. Spolen tar 200 meter 0,35 mm monofil nylon och det är vad jag spolat på (Sufix XL Strong). I vanlig ordning har jag skarvat på dryga två spölängder grövre lina (HiSeas Grand Slam 0,45 mm). Det började jag med på den tiden jag fiskade torsk på skrovliga bottnar från Norra vågbrytaren i Visby hamn. Där stod man oftast så till att man var tvungen att lyfta fisken i linan. Fortfarande gör jag så nästan oavsett lindimension. Vid tex havsöringsfisket kanske huvudlinan är 0,22 mm med 0,30 mm slaglina. Då kan jag ladda kasten maximalt även med ett tyngre drag och får bra kastlängder.
Det var Daiwa som slog ihjäl urcardinalen. När silverserien med sin fräcka design och utanpåliggande spole slog igenom blev det plötsligt mer eller mindre omöjligt att sälja traditionellt designade rullar. Inom bara några år hade alla de ledande tillverkarna (och de övriga tillverkarna också) kopierat Daiwas koncept och kvarvarande rullar mer rotorkåpa realiserades. Men faktum är att den designen fungerar lika bra och i många fiskesituationer är det snarast en fördel att ha en kåpa som skyddar spolen (och linan).
Nu, ungefär fyra decennier efter paradigmskiftet, kan jag konstatera att mina gamla cardinaler hållit bättre än jämnåriga eller yngre daiwamodeller (och då är ändå Daiwa, särskilt när det handlar om rullar från den tiden, definitivt ett kvalitetsmärke).
Med en Cardinal 66 och en Cardinal 33, helst med några extra spolar, och bra nylonlinor är man väl rustad för i stort sett allt man kan få på sin krok vid spinnfiske eller mete i svenska vatten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar