Söndagsbetraktelse

Klimathotet kommer, enligt de dystraste profetiorna, medföra att mänskligheten gått under senast 2026. I så fall behöver man ju inte bekymra sig överdrivet om hur man ska klara sig som pensionär, så det finns alltid en guldkant. Men jag tror att det håller på att gå åt helvete och det har jag trott sedan jag på sextiotalet blev miljömedveten. Mänskligheten är inte bra för planeten och ur den aspekten närmast att betrakta som ett evolutionärt stickspår. Sådana brukar vara återvändsgränder och det mesta talar för att naturen är i färd med att rätta misstaget. Kanske inte redan till 2026, men vi kommer naturligtvis att, so oder so,  gå samma väg som dinosaurerna och neanderthalarna. I somras brann det här, i Portugal och i Grekland. Nu står Kaliforninen i lågor. Extremväder av alla slag med översvämningar och annat elände blir alltmer vanligt och allt mer extremt. Så även om det finns många andra potentiella dräpare - atomvapen, antibiotika resistenta bakterier, något supervirus etc - så lägger jag nog mina pengar på att klimatet inom kort kommer att göra betydande delar av vår planet obeboelig. De kriser som då uppkommer kan våra politiker naturligtvis inte hantera.

Men det miljöproblem som engagerar folk mest är plasten. Och det är klart, hellre tar men med en tygkasse när man ska handla än man ställer bilen eller avstår från charterresan. Sedan den haussade Parisöverenskommelsen har inte mycket hänt (annat än att utsläppen av koldioxid mm ökat globalt). Våra beslutshavare tänker bygga ut Arlanda så tydligen ser man en fortsatt ökning av flygtrafiken (och det var väl det jag trodde, dvs att det man sa i och om Paris bara var vad man då uppfattade som PK och populärt bland väljarna men att någon insikt i eller något enganemang för klimatfrågan inte fanns eller i vart fall inte tilläts styra politiken). Apropå Paris så demonstrerar man där mot höjningar av drivmedelsskatterna...

Ironikern i mig uppskattar att se texten PLATIC-FREE 100% BIODEGRADABLE tryckt på en av de tuffaste plastpåsar jag hållit i min hand. Det är, på något vis, helt i linje med hur vi tacklar ödesfrågorna, dvs sublimt idiotiskt...

I avvaktan på apokalypsen drar jag mitt strå till stacken. Jag fiskar idag med Gulp! som, enligt vad som står att läsa på förpackningen, inte bara är mer effektivt än alla andra beten utan även 100% fritt från plast och biologiskt nedbrytbart. Plastpåsen de är förpackade i är synnerligen rejäl och skulle säkert överleva flera sekler om jag kastade den i naturen. Och jigghuvudena jag använder är fortfarande av bly. Jag orkar inte noja över det när varken jag eller resten av mänskligheten lär överleva seklet.

Efter fisketuren tänker jag frossa på rött kött och potatisgratäng med smör och grädde, allt nedsköljt med portugisiskt rödvin. Om det kommer att lägga mig i en för tidig grav så framstår det som en betydligt trevligare framtidsutsikt än att behöva vara med om alla hemskheter som väntar oss...

Ha en trevlig söndag!