Att ägna sig åt kustfiske i Östersjön kan få en vuxen man att gråta. Den exploatering av stränderna som pågår till synes utan att hejdas av strandskyddet gör att det snart bara är i naturreservat och (än så länge) på Gotland man kommer åt att stå på en strand och fiska. I vattnet är det lika illa. Torsken sägs vara på vägtillbaka men i alla fall jag har ännu inte sett den. Gäddbeståndet har mer eller mindre kraschat. Abborrfisket är inte mycket att hurra för och åtminstone här i Roslagen har havsöringfisket denna vår varit sämre än på länge.
Sportfiskarna och det övriga sportfiskeindustriella komplexet fortsätter att hissa vårfisket efter gädda men mer nyktra och objektiva aktörer börjar inse att fiskeförbud under våren, dvs så som det var förr, kanske inte är så dumt.
För ett generellt fiskeförbud under våren (=lekperioden) jämfört med att begränsa skyddet till fredade vikar talar flera faktorer. De fredade vikarna har visat att en fredningstid har positiv effekt men den effekten är begränsad till ett relativt litet område. Till följd av strändernas exploatering har lekområdena för gädda minskat och de bör vara fredade överallt där de kan leka och/eller samlas inför leken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar