Blanda och ge

Mycket av det som är, eller uppfattas som, nytt är inte nytt i sig. Ofta handlar det om att använda gamla saker, idéer och tekniker på nya sätt. Det gäller även inom sportfisket. Våga testa att använda något som är avsett för eller traditionellt används till ett visst fiske i något annat sammanhang där det kanske skulle kunna fungera. För om det vore så att allt var rätt från början, tex att mjukbeten avsedda för vertikalfiske efter gös fungerade bara som sådana men inte till spinnfiske efter havsöring så skulle ju all utveckling vara omöjlig. Och så är det dessbättre inte. Det är genom att våga prova och att ibland göra fel vi gör nya upptäckter.

Varför inte? Varför skulle en havsöring nobba en sådan här  om den kom simmande över tången?

Ofta nog är dessutom traditionerna olika från land till land. I Storbritannien var kustfiske länge detsamma som att, med grova spön och tunga sänken, bottenmeta. I Skandinavien var, under samma tid, kustfiske mer eller mindre synonymt med spinnfiske med olika typer av drag. Nu har de brittiska kustfiskarna upptäckt "lure fishing" och eftersom betesutbudet idag är betydligt större än vad det var när vårt kustspinn föddes och utvecklades så är det inte automatiskt de väljer drag som Toby eller kustwobblers som Sandgrävling utan de fiskar glatt med mjukbeten ursprungligen tänkta för det amerikanska bassfisket. Och får fisk.

Visst. Mycket av det gamla och vana är gammalt och vant därför att det bevisligen funkar. Håller man sig till det så undviker man många misstag men man upptäcker heller aldrig något som fungerar ännu bättre. Och att göra på ett visst sätt, trots att man inte få någon fisk, bara för att det är rätt är helt enkelt korkat. Idioti sägs ju vara att upprepa samma handling gång på gång men hoppas på ett annat utfall. Stämmer det så beter vi sportfiskare oss ofta som vore vi idioter. Då är det bättre att våga testa något nytt (och det även om det vid första påseende inte skulle verka klokt).