Äntligen!

Första dagen med sommartid, men längs Väddös utsida var det fortfarande mycket vinter. Kanske var det därför Joel och jag hade ön för oss själva hela eftermiddagen. Strålande sol, västlig vind (dvs landlä) och glasklart (iskallt) vatten i vilket vi varken såg några havsöringar eller överhuvudtaget något sådana kan tänkas äta.

Termoskaffe och semla åt vi och mycket mer är inte att säga om detta, vårsäsongen 2018:s första reguljära bompass. Men som alla silverjägare vet så är ett bompass ett steg närmare högvinsten och alltså, om man anlägger ett stort perspektiv, en framgång.

För övrigt så gick jag med plus på betesfronten eftersom jag på botten fann en Vicke.  Kroken var bortrostad och färgen bortslipad men en ny krok monterades snabbt, gången är fin och litet färg och ett lager lack är snabbt och enkelt fixat.

Jag testade en av mina nya kinarullar - Mr. Charles Big Guy 2000 - och den var en trevlig bekantskap. För att skoja till det litet så skruvade jag fast den på mitt finaste (och dyraste) havsöringspö, ett handbyggt RST.  Den något omaka matchningen kändes inte alls dum, men det gjorde å andra sidan ingenting denna fantastiska vårvinterdag vid kusten.