Nu var det ju mera sällan man fick mer än vad man behövde och de gånger jag tvingades avbryta mitt fiske tidigare än jag hade önskat för den sakens skull är lätt räknade. Å andra sidan så hör jag till dem som tycker att det är en lyckad fisketur även om en skaplig fisk skulle hugga i första kastet och jag förstår inte riktigt tjusningen i att hala upp ett dussin eller fler gäddor samma dag. Det tycks mig, uppriktigt sagt, en aning själlöst och enahanda och gör mig varken till en bättre fiskare eller min fiskeupplevelse bättre. Och alldeles oavsett om fisken tar skada av det eller inte så är det något som skaver i mig när det handlar om att dra upp fisk och släppa den åter bara för mitt höga nöjes skull. Det känns helt enkelt inte rätt.
En stor del av sporten i sportfiske bestod i att använda så lätta redskap som situationen medger. Värdet av en fångst, säg en trekilosgädda, ansågs vara högre om den tagits på lätt haspelutrustning än om den halats upp med tvåhandsspö, multirulle och 0,45 lina. Samtidigt var det en oskriven regel att det var dålig sport att använda alltför klena don. Fisken skulle ha en sportslig chans att besegra fiskaren men den senare skulle,om han skötte sin kort, så gott som alltid avgå med segern.
Georg Lööf med sin rekordgädda. |
Fortsättning följer...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar